Förslag till riksdagsbeslut

Kriget i Ukraina och konflikterna i Mellanöstern visar att moderna drönarattacker kan förberedas i fredstid och utlösas från till synes oskyldig civil infrastruktur. Små enheter har gömts i containrar, fordon eller vanliga byggnader och använts för att slå ut militära mål långt från fronten.

 Sverige måste räkna med att auktoritära stater – som Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea – kan försöka etablera dolda baser här för att stå redo vid en framtida konflikt. Risken omfattar bland annat fastigheter nära strategiska punkter, till synes tomma lokaler, containrar och fordon utan tydlig funktion. Nuvarande lagstiftning ger inte tillräckliga verktyg för att agera preventivt när tekniken ännu inte använts i brottsligt syfte.

 En liberal demokrati måste försvara sin frihet utan att ge avkall på rättsstatliga principer. Sverige behöver stärka underrättelseförmågan och ge myndigheterna lagliga verktyg att ingripa mot dolda drönarhot innan de realiseras. Det handlar inte om att begränsa äganderätten eller införa godtycklig övervakning, utan om att skydda befolkningen och demokratin mot sabotage som kan planeras mitt i fredstid.

 Sverige bör skärpa reglerna mot strategiskt otransparent fastighets- och markägande, särskilt nära hamnar, militärbaser, kraftverk och annan kritisk infrastruktur, och ger myndigheter befogenhet att stoppa bulvanägande med koppling till främmande makt.

Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, MUST och Tullverket måste alltid ha resurser och teknik – inklusive AI-bildanalys, sensorer och egna drönare – för att upptäcka misstänkta anläggningar, containrar och fordon.

 Preventiva ingripanden mot drönare och annan teknik med dubbla användningsområden när ägande eller användning innebär påtaglig säkerhetsrisk, även innan ett brott har begåtts, måste möjliggöras

 

Joar Forssell (L)