Förslag till riksdagsbeslut

Antisemitismen är en av de äldsta och mest seglivade formerna av hat. Trots löften efter Förintelsen om ”aldrig mer” ser vi idag hur antisemitismen åter växer – både i Sverige och i Europa. Judar i Sverige vittnar om trakasserier, hot och hat, och många känner sig inte trygga i sin vardag.

 

Under de senaste åren har vi sett hur demonstrationer och manifestationer i Sverige ibland övergått i öppna uttryck för antisemitism. Paroller som ifrågasätter Israels existensberättigande och uppmaningar till våld mot judar har förekommit på svenska gator. Detta är oacceptabelt. Att rikta hat mot en hel folkgrupp, eller mot svenska judar, och skuldbelägga dem för Israels politik, är inget annat än antisemitism.

 

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik anmäls varje år hundratals antisemitiska hatbrott i Sverige. Det rör sig om allt från skadegörelse mot synagogor och judiska församlingars byggnader, till hot och trakasserier mot enskilda personer. Mörkertalet är sannolikt stort eftersom alla drabbade troligtvis inte anmäler.

 

Särskilt allvarligt är att antisemitismen ofta sprids i miljöer där unga formas – i skolor, på sociala medier och i vissa föreningssammanhang. Barn och ungdomar med judisk bakgrund berättar om hur de döljer sin identitet av rädsla för trakasserier. Detta är ett svek mot de mänskliga rättigheter Sverige ska upprätthålla.

 

Behovet av skärpt lagstiftning

Det svenska rättssystemet måste bli tydligare i att slå fast att antisemitiska hatmanifestationer är oacceptabla. Lagstiftningen behöver därför förtydligas för att täcka in situationer där demonstrationer, symboler eller slagord övergår i antisemitism. Hatbrott med antisemitisk bakgrund måste också leda till strängare straff, så att rättsväsendet markerar allvaret i brotten.

 

I länder som Tyskland har staten tagit fasta på detta ansvar. Där är det olagligt att sprida nazistiska symboler eller förneka Förintelsen, och hatpropaganda möts med kännbara straff. Syftet är tydligt: att markera gränsen för vad ett demokratiskt samhälle kan acceptera och att skydda judiska medborgare från hat och hot. Sverige bör på motsvarande sätt tydliggöra i lag att antisemitiska manifestationer inte kan tolereras.

 

Skydd för judiska församlingar

Utöver rättsliga åtgärder behövs ett förstärkt skydd för judiska församlingar och institutioner. I flera europeiska länder, som Frankrike och Tyskland, har staten tagit ett mer aktivt ansvar för att skydda synagogor, skolor och föreningslokaler. Sverige bör följa samma väg.

 

Ett demokratiskt ansvar

Antisemitism är inte bara ett problem för judar. Det är ett hot mot hela vår demokrati. Historien visar att när judar angrips, är det alltid ett tecken på djupare samhälleliga problem. Sverige måste därför stå upp tydligare mot antisemitismen – i lagstiftning, i rättsväsendet och i det förebyggande arbetet.

 

Mikael Oscarsson (KD)