Förslag till riksdagsbeslut

Fler och fler moskéer uppförs nu i svenska kommuner. Det är ett uttryck för att många muslimer på kort tid har sökt sig till Sverige, men flera av de planerade eller uppförda moskébyggena har samtidigt varit kontroversiella och har på goda grunder ifrågasatts.

 

I vissa fall har det rört sig om moskébyggen med hjälp av utländsk finansiering, inte sällan med koppling till diktaturer i Mellanöstern, eller om moskébyggen med kopplingar till islamism. I andra fall handlar det om religiösa prestigeprojekt som kan komma att förvärra segregationen och påskyndar framväxten av parallellsamhällen.

 

Det stora moskébygget i Karlstad väckte starka känslor. Islamiska kulturföreningen hade vid flera tillfällen bjudit in salafistiska föreläsare och finansieringen var oklar. I en rapport från Försvarshögskolan år 2022 framkom att Islamiska kulturföreningen ansökt om byggpengar hos Qatar Charity. Qatar är en icke-demokratisk stat som lever enligt sharialagar. Vi vet att Qatar redan har finansierat befintliga moskébyggen i Sverige, exempelvis i Malmö. Att tro att pengar från sådana regimer kommer utan krav på motprestation eller inflytande är naivt.

 

En annan stad där ett moskébygge vållat uppmärksamhet är Linköping. Islamiska Förbundet i Linköping planerar att uppföra en stor moské i stadsdelen Lambohov. Detta trots att förbundet har kopplingar till islamistiska Muslimska brödraskapet. Stiftelsen som samlat in pengar för moskén har även sökt utländsk finansiering.

 

I Stockholm planeras nu Nordeuropas största moské. Uppgifter pekar på att den externa finansieringen av den stora moskén i Skärholmen kan spåras till den turkiska islamistiska rörelsen Milli Görüs. Inte minst eftersom föreningen valt att anlita Milli Görüs egna byggbolag, EMUG, för att bygga moskén. Organisationen har kritiserats för antisemitism och antidemokratiska värderingar, samt har som utpekat mål att ersätta den västerländska samhällsmodellen med en islamisk samhällsordning. Nordeuropas största moské med eventuella krav på en extremtolkning av islam är inte vad Stockholm eller Sverige behöver.

 

Under flera decennier har det pågått en kamp mot islamismen i Sverige. Islamismen begränsar kvinnor och mäns frihet att få leva sina liv som de själva önskar, men den är också antidemokratisk. Islamismen står i konflikt med vårt samhälle eftersom islamismen anser att staten ska underställas Allah och sharialagar. Sverige och andra västerländska demokratier saknar därför legitimitet enligt dessa extremister.

 

Det är dessutom fråga om krafter som arbetar för att upprätthålla och förstärka segregationen, snarare än att främja integration och sammanhållning. Islamister har separatism, segregation och växande parallellsamhällen som mål för att växa successivt och ta kontroll över område efter område, stadsdel efter stadsdel.

 

Sverige behöver motverka islamismen och vi behöver därför kunna stoppa vissa moskébyggen och annan byggnation som riskerar att leda till avsevärt förvärrad segregation.

 

För det första behöver vi sätta stopp för alla offentliga bidrag till föreningar med islamistiska eller odemokratiska kopplingar. Det är oacceptabelt att islamister i Sverige under lång tid har lyckats bygga upp en ekonomi och flyttat fram sina positioner, tack vare offentligt stöd från staten.

 

För det andra så behöver Sverige förbjuda utländsk finansiering av moskéer och andra föreningar som riskerar att bidra till radikalisering, våld eller avsevärt försämrad segregation.

 

För det tredje så behöver våra svenska kommuner kunna stoppa moskébyggen och annan byggnation som riskerar att leda till radikalisering, våld eller avsevärt förvärrad segregation.

 

Kristdemokraterna står för religionsfrihet. Sverige behöver samtidigt kunna försvara sig mot islamism, extremism och andra hot mot demokratin. Nationell lagstiftning skulle kunna ställa krav på hållbar och transparent finansiering samt demokrativillkor för att få erhålla och behålla markanvisning. När en organisation beviljas bygglov och tomträtt på oärliga grunder och vid senare tillfälle ertappas med odemokratiska kopplingar och utländsk finansiering från islamistisk organisation måste beslut också kunna hävas.

 

Sveriges kommunpolitiker behöver ha större möjlighet än de har idag att genom plan- och bygglagen (PBL) och processens olika skeden ta ansvar för att planera staden på ett sätt som skapar förutsättningar för samhällsgemenskap. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om hur kommunerna vid markanvisning, överenskommelse om exploatering, detaljplan, vid bygglov eller i ett senare skede ska kunna stoppa moskébyggen och annan byggnation som riskerar att leda till radikalisering, våld eller förvärrad segregation.

 

Christian Carlsson (KD)