Förslag till riksdagsbeslut

Antisemitismen är ett allvarligt och växande problem i Sverige. Även om historisk

antisemitism ofta undervisas om i skolan, som till exempel Förintelsen, saknas det ofta en djupare förståelse för hur antisemitism tar sig uttryck i dag. Att regeringen nu inför ökade krav på undervisning om antisemitism i gymnasiet är viktigt, men behöver utökas och omfatta även grundskolan.

 

I den moderna kontexten har antisemitismen utvecklats och anpassat sig vilket gör den

svårare att upptäcka och bekämpa. Den tar sig uttryck på en rad olika sätt. På internet och i sociala medier frodas hatpropaganda och konspirationsteorier som sprider gamla myter om judisk makt och kontroll, ofta i en ny, modern skepnad. Denna digitala miljön gör att antisemitiska budskap kan nå en stor publik snabbt och anonymt.

 

Israelkritik är ett annat område där gränsen till antisemitism ofta överskrids. Medan saklig kritik av Israels politik är en del av den demokratiska debatten, går den över i antisemitism när den använder traditionella antisemitiska stereotyper, beskyller alla judar för Israels handlingar eller ifrågasätter staten Israels rätt att existera baserat på antisemitiska motiv.

Dessutom kvarstår Förintelseförnekelse och förvanskning som en aktiv form av antisemitism, där syftet är att relativisera nazisternas brott och undergräva den judiska minoritetens historia och lidande.

 

Det är därför avgörande att utbildningen om antisemitism inte enbart fokuserar på det

förflutna. För att effektivt kunna motverka antisemitism måste vi förstå och identifiera hur den tar sig uttryck i dagens samhälle, både i det offentliga rummet och på internet.

 

 

Anna Lasses (C)