Förslag till riksdagsbeslut

Tabell A: Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Barnbidrag	31 659 197	8 000 000
1:2	Föräldraförsäkring	49 640 665	±0
1:3	Underhållsstöd	2 780 875	±0
1:4	Adoptionsbidrag	9 784	±0
1:5	Barnpension och efterlevandestöd	1 148 200	±0
1:6	Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag	7 645 098	±0
1:7	Pensionsrätt för barnår	7 671 200	±0
1:8	Bostadsbidrag	3 673 310	800 000
99:1	Flyttpeng vid våld	±0	100 000
Summa		104 228 329	8 900 000

Höj och värdesäkra barnbidraget och flerbarnstillägget

Kostnadskrisen och den utdragna lågkonjunkturen har slagit hårt mot många barnfamiljer. Värdet på barnbidraget har urholkats kraftigt av stigande priser och är nu på den lägsta nivån på 50 år. Idag täcker barnbidraget endast 25 procent av kostnaderna för en 10-åring. Att stärka Sveriges barnfamiljer är viktigt i sig – men det har också positiva effekter på resten av ekonomin. Att höja barnbidraget är en rättvis och effektiv konjunkturåtgärd. Hushållens pessimism håller tillbaka den ekonomiska återhämtningen och barnfamiljer tillhör de som har det tuffast.

Vi föreslår därför att barnbidraget höjs med 350 kronor i månaden (1:1). Med vårt förslag får en tvåbarnsfamilj där föräldrarna tjänar 36 000 kronor i månaden mer pengar i plånboken än med regeringens föreslagna jobbskatteavdrag. För en tvåbarnsfamilj där föräldrarna tjänar 30 000 i månaden uppgår skillnaden till 228 kronor i månaden.

Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer med små marginaler

Bostadsbidraget har urholkats sedan det infördes 1997, eftersom varken inkomstgränser eller bostadskostnadstak har följt samhällsutvecklingen. Resultatet är att allt färre hushåll omfattas, inte för att behovet minskat utan för att reglerna är föråldrade. Idag får man endast fullt bidrag vid inkomster kring 12 000 kronor i månaden, och kostnads­taken ligger långt under faktiska hyror – särskilt i storstäderna. Det drabbar barn i ekonomiskt utsatta familjer, med trångboddhet, sämre studiero och ökad ohälsa som följd. När regeringen dessutom tagit bort tilläggsbidraget för barnfamiljer har situationen förvärrats. Miljöpartiet vill därför höja maxbeloppet, inkomstgränserna och bostadskostnadstaken till nivåer som speglar dagens inkomster och hyror, indexera dem framöver.

Tills dess att en större reform av bostadsbidraget görs vill vi återinföra tilläggsbidraget för barnfamiljer på 20%, utöver den förändring regeringen föreslår. Det innebär att man, inklusive regeringens förslag, kan få upp till 2250 kronor mer i månaden. Vi avsätter 800 miljoner för detta (1:8).

Att göra som regeringen och först sänka bostadsbidraget med 2100 kronor i månaden för att nästa år öka det med hälften så mycket och kalla det en historisk höjning är inget annat än en bluff.

Flyttpeng vid våld

Personer som försöker lämna en våldsam relation eller hedersrelaterad kontext, eller bor på skyddade boenden, kan ofta ha en mycket ansträngd ekonomisk situation. Vi vill införa ett nytt stöd, en särskild ”flyttpeng”, i socialförsäkringssystemet för att inte brottsoffer ska behöva drabbas ekonomiskt när till exempel sekretessen brustit eller återkommande flyttar krävs på grund av skyddade personuppgifter. Förutom de uppenbara inkomstbortfall som följer av att tvingas bryta upp från sitt hem, sitt arbete och sin omgivning så drabbas många våldsutsatta kvinnor av stora kostnader när uppgifter röjs och de tvingas lämna bostaden med mycket kort varsel. Vi menar att staten måste hjälpa familjer som redan är i en mycket utsatt situation så att de inte också ska gå på knäna ekonomiskt. För detta ändamål avsätter vi 100 miljoner kronor årligen (99:1).

Malte Tängmark Roos (MP)
Janine Alm Ericson (MP)	Nils Seye Larsen (MP)
Leila Ali Elmi (MP)	Annika Hirvonen (MP)