Förslag till riksdagsbeslut

Det svenska skattesystemet genomgick senast en stor helhetsöversyn i och med 1990/91 års skattereform som kraftigt sänkte skattesatserna och breddade skattebaserna. Ambitionen var att skapa ett mer samhällsekonomiskt effektivt skattesystem med färre kryphål och likformig beskattning av olika inkomster och konsumtionsslag. Sedan dess har emellertid mycket vatten runnit under broarna och under tiden har skattesystemet lappats och lagats otaliga gånger. Många av dessa förändringar har inneburit avsteg från reformens principer om likformighet och neutralitet. Resultatet är ett alltmer komplext system som inte längre uppfyller kraven på enkelhet och tydlighet.

 Samtidigt har världen förändrats i grunden sedan början av 1990-talet. Sverige är idag medlem i EU och en del av en globaliserad ekonomi där kapital, företag och arbetskraft rör sig över gränserna betydligt lättare än förr. I en sådan verklighet ställs högre krav på att skattesystemet utformas konkurrenskraftigt och effektivt för att behålla investeringar och talanger i landet. Att upprätthålla välfärd och en god fördelning i en allt mer integrerad och kunskapsintensiv ekonomi är en stor utmaning för högskatteländer som Sverige. För att klara den ekvationen räcker det inte med enstaka justeringar, det krävs en genomgripande skattereform.

 Syftet med skattereformen ska vara att bland annat öka sysselsättningen och tillväxten, sänka skatten på jobb och företagande, sänka marginalskatterna, förenkla systemet samt långsiktigt trygga välfärdens finansiering. Genom det kan vi förena det bästa av två världar. Det handlar inte om att montera ned välfärdsstaten, utan om att framtidssäkra den, genom att ge våra medborgare och företag bättre förutsättningar att skapa värde och känna att flit, utbildning och ansvarstagande lönar sig.

 

Patrik Karlson (L)