Förslag till riksdagsbeslut

Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea bedriver i dag ett systematiskt gråzonskrig mot öppna demokratier. Statligt sponsrade hackergrupper attackerar myndigheter, företag, journalister och folkvalda. Den ökade digitaliseringen av kritiska samhällsfunktioner, från betalningssystem till vattenförsörjning, gör Sverige sårbart för sabotage som kan lamslå hela vårt samhälle.

 FBI har konstaterat att Kinas statsstödda hackerprogram är större än alla andra stormakters tillsammans. Trots detta möts cyberattacker i Europa oftast med defensiva åtgärder och diplomatiska protester. Dagens verktyg räcker inte för att avskräcka angripare som planerar långsiktigt och agerar under tröskeln för väpnad konflikt.

Ställningstagande

 En liberal demokrati har rätt och skyldighet att försvara sin digitala suveränitet. Sverige och EU måste gå från enbart försvar till även avskräckning. Offensiva cyberförmågor och samordnade svar, ekonomiska, diplomatiska och tekniska, är nödvändiga för att höja kostnaden för angripare och därmed minska risken för nya attacker. Samtidigt måste rättssäkerhet och insyn säkerställas så att offensiva åtgärder sker under demokratisk kontroll.

 EU behöver en gemensam strategi som gör statssanktionerade cyberangrepp mot ett medlemsland till en angelägenhet för hela unionen, med samordnade diplomatiska och ekonomiska motåtgärder.

 Försvarsmaktens och Säkerhetspolisens offensiva cyberförmåga måste stärkas och de bör få ett starkt mandat samt åläggas att, genomföra motangrepp när svenskars och svenska intressen hotas.

 En ordning där privata företag som utsätts för statliga cyberangrepp, under reglerade former och med statlig tillsyn, kan delta i aktivt försvar genom att identifiera och neutralisera angripande system bör utredas.

 

Joar Forssell (L)