Förslag till riksdagsbeslut

Sverige ska ha en skola med ordning, så att kunskapen kan få stå i fokus och fler barn får möjlighet att lyckas i skolan. Skolan ska vara en plats där varje elev får möjlighet att lära, växa och känna trygghet. För många barn i Sverige är verkligheten en annan. De kommer till skolan med en klump i magen, inte för att undervisningen är svår, utan för att skolan präglas av stök, oro och rena hot. Anmälningarna om hot och våld har mer än fördubblats sedan 2013. En färsk undersökning visar att skolan är den vanligaste platsen där 15-åringar utsätts för brott. Lärare vittnar om allvarliga ordningsproblem, att de ofta tvingas agera ordningsvakter eller själva utsätts för hot och våld.

 

Vi kan inte tillåta en skolsituation där barnen härjar fritt och där frånvaron av moral gör att den starkes rätt råder. För varje elev som stör finns barn som blir störda. För varje regelbrott som passerar utan konsekvens, skapas otrygghet och bristande tillit hos resten av barnen i klassen. För varje kränkning finns barn som drabbas av psykisk ohälsa på grund av trakasserierna, och som därför inte längre vill gå till skolan när föräldrarna väcker dem på morgonen.

 

Det krävs en palett av åtgärder för att säkerställa att skolan präglas av ordning, trygghet och respekt. Skolledarskapet är avgörande för tryggheten på skolan. Fler befogenheter för rektor och lärare, tidiga stödinsatser och fler särskilda undervisningsgrupper är några exempel på framgångsfaktorer. På samma sätt som skolans ledarskap och stöd är viktigt så behöver det finnas möjlighet till flera typer av disciplinära åtgärder. Föräldrarna behöver ta sitt ansvar genom att se till att förmedla att skolan är någonting viktigt, att ordningsregler är till för att följas och att klasskompisar ska bemötas med respekt.

En annan sak är att hur våra barn behandlar varandra i skolan skulle behöva tillmätas betydligt större betydelse.

 

Kristdemokraterna vill införa riktiga ordningsbetyg i skolan. Vi anser att skolan måste börja värdera förmågan att följa skolans ordningsregler och att behandla de andra barnen med respekt på samma sätt som vi värderar förmågan att läsa, skriva och räkna. Genom att låta faktorer som närvaro, regelefterlevnad och framförallt hur elever bemöter varandra påverka slutbetyget, så visar vi att skolans fostrande uppdrag och värdegrund är på riktigt.

 

Skolans värdegrund vilar på en djup etisk tradition, med rötter i den judisk-kristna etiken och västerländsk humanism. Den lyfter fram alla människors lika värde, omtanke om den svage och ansvar för det gemensamma. Det är skolans ansvar att omsätta dessa principer i praktisk handling – varje dag, i varje klassrum, men det behöver få större konsekvenser när skolans värdegrund inte respekteras och elever istället väljer att behandla andra illa och bryter mot skolans ordningsregler.

 

Elever behöver få lära att ta ansvar och att respekt inte först och främst är något man kräver av andra, utan något man visar varandra. Men ordningsbetyg handlar inte bara om att skolans fostrande uppdrag behöver tillmätas större betydelse eller att skolan behöver träna elevernas disciplin, sociala förmåga och ansvarskänsla för att de ska klara sig i framtiden.

 

Ordningsbetyg handlar också om att skolans värdegrund behöver få ta större plats för att fler barn ska få en rättvis behandling och kunna känna sig trygga i skolan. Mer behöver göras för att skapa ordning och trygghet i skolan, så att fler barn får chansen att lyckas i skolan, får makt över sitt liv och kan förverkliga drömmar. Riksdagen föreslås ställa sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med syfte att införa ordningsbetyg i skolan.

 

 

Christian Carlsson (KD)