Förslag till riksdagsbeslut

I dag när personer som är i behov av hjälpmedel och bostadsanpassningar, såsom ramper, ledstänger eller specialanpassade lösningar hamnat i lite av en limbo. Enligt nuvarande lagstiftning ska individen ofta själv initiera kontakten med hantverkare eller leverantör, begära offerter och ansvara för upphandlings- eller finansieringsprocessen. Detta innebär att mycket administrativt arbete hamnar på den enskilde, vilket kan försena åtgärder och öka belastningen på individer som redan har stora behov.

I praktiken innebär detta att till exempel byggföretag ofta avstår från att lämna offert, då processen blir dyr och osäker för dem, vilket leder till att åtgärder som skulle förbättra livskvalitet fördröjs eller inte genomförs.

Därför bör regeringen överväga att titta på en nationell ordning där personer i behov av hjälp och stöd kan få hjälpmedel och anpassningar utförda utan att behöva hantera offerter eller upphandling på egen hand. Kommuner eller statliga myndigheter ska kunna upphandla och finansiera tjänster direkt, så att godkända hantverkare kan genomföra åtgärder snabbt.

Staten kan överväga att ta fram en nationell lista över vanliga åtgärder, som ramper, tröskelavjämningar och ledstänger, som kan beställas och utföras utan individuell upphandling för varje enskild åtgärd.

Tidsramar för utförande med riktlinjer för maximal tid från beslut till genomförd åtgärd, för att säkerställa snabb hjälp till dem som behöver det bör övervägas.

Den avsedda förbättringen ska inte strida mot kommunallagen och lagen om offentlig upphandling.

Målet är att minska och helst eliminera individens administrativa börda. Det bör därmed övervägas att lagstiftning och processer anpassas för att minska kravet på att den enskilde att koordinera hantverkare, ansökningar och offerter på egen hand.

 

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)