Förslag till riksdagsbeslut

Skyddsobjekt spelar en avgörande roll för Sveriges nationella säkerhet. Det kan röra sig om militära anläggningar, känslig infrastruktur, ledningsfunktioner eller andra objekt av stor betydelse för totalförsvaret. På dessa platser gäller i dag, med stöd av skyddslagen (2010:305), förbud mot obehörigt tillträde samt mot att fotografera, beskriva eller mäta objektet utan särskilt tillstånd.

Den tekniska utvecklingen har dock gått snabbt sedan skyddslagen trädde i kraft. Moderna fordon, inklusive vanliga personbilar, är idag utrustade med avancerade kameror, radarsensorer och GPS-baserade mätsystem. Dessa tekniska funktioner används bland annat för självkörning, backhjälp, parkeringsassistans och navigering. Men samma teknik som underlättar vardagslivet kan också utgöra en säkerhetsrisk om bildmaterial och data lagras, delas eller i värsta fall skickas vidare till främmande makt eller annan fientlig aktör.

Den potentiella risken är inte längre hypotetisk. Vi vet idag att underrättelsetjänster använder alla tillgängliga metoder, även till synes civila teknologier, för att inhämta information. Att fotografering kan ske automatiskt och osynligt, utan att föraren ens är medveten om det, gör det svårt att upprätthålla dagens regler kring skyddsobjekt.

Därför behöver skyddslagstiftningen uppdateras och moderniseras. Myndigheter med ansvar för skyddsobjekt måste få tydligare befogenheter att förbjuda eller begränsa tillträde för fordon som är utrustade med kamera eller mätutrustning – särskilt om det finns skäl att misstänka att information kan lagras eller spridas vidare. Det kan också behövas tekniska eller fysiska hinder som hindrar fordon från att exempelvis rikta kameror mot objektets känsliga delar.

Detta är inte ett ingrepp mot privatpersoners integritet, utan ett rimligt och proportionerligt verktyg för att skydda Sverige mot spionage, sabotage och otillbörlig kartläggning.

Ann-Sofie Alm (M)