Förslag till riksdagsbeslut

Hästföretagen utgör en viktig del av svenskt lantbruk (jordbruk, skogsbruk, trädgård och djurhållning) och inte minst som intäktskälla. Verksamheterna varierar i storlek och inriktning. Spektrumet sträcker sig från hästverksamhet som en del av ett större lantbruksföretag, till mindre företag utan anställda där företagaren inte försörjer sig helt på hästverksamheten, upp till större hästföretag som fungerar som betydande arbetsgivare.

De hästföretag som ingår i lantbruket har oftast en blandad verksamhet, medan ridskolor och travrörelse vanligen har en tydligare företagsinriktning. Branschen utmärker sig genom en högre andel kvinnliga företagare jämfört med många andra näringar.

Hästföretagen finns över hela Sverige och kan utgöra en viktig tillgång för att kunna stärka Sveriges krisberedskap ur flera perspektiv. Hästar kan användas som dragdjur, transportmedel och livsmedel. I tider med brist på konstgödsel framträder tydliga affärsmöjligheter, inte bara för gödning utan även för uppvärmning genom hästgödsel.

Trots potentialen finns betydande hinder som begränsar drivandet och affärsutvecklingen av hästföretag samt möjligheterna till ökat hästföretagande. För att stärka hästnäringen behöver det bli mer gynnsamt att bedriva hästverksamhet på lands- och glesbygd. Hästnäringen lyfter fram flera kritiska hinder som finansieringssvårigheter och lönsamhetsproblem, bristande möjligheter till ersättningar från den EU-gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) samt svårigheter att bli godkänd för F-skattsedel och momsregistrera företaget hos Skatteverket.

En grundläggande förutsättning för företagsamhet är möjligheten att registrera sitt företag, erhålla F-skattsedel och bli momsregistrerad. Här möter hästnäringen särskilda utmaningar. Skatteverket tolkar gränsen mellan privat verksamhet och närings-verksamhet på ett sätt som begränsar näringens utvecklingsmöjligheter. Myndigheten har ofta en restriktiv syn och ställer extra höga krav på hästverksamheter för att dessa ska få driva företag.

Problemen blir särskilt tydliga för företag med hästverksamhet där det kan uppfattas finnas inslag av privat nyttjande av företagets tillgångar. Hästföretagandet ifrågasätts ofta som ett personligt intresse eller hobbyverksamhet - frågor och krav som sällan ställs på andra branscher. Detta drabbar särskilt hårt företagare som vill driva sin verksamhet på deltid, vilket många önskar speciellt i uppstartsfasen. Sådan verksamhet bedöms ofta som hobbyverksamhet, vilket innebär att företagaren inte får samma förutsättningar att utveckla och växa med sin hästverksamhet.

Hästföretagandet behöver stärkas och ges likvärdiga villkor och möjligheter som andra företagare inom lantbruk med djurhållning. Därför behövs processen för företagsregistreringen förtydligas och säkerställas att hästföretag får samma behandling som andra lantbruksföretag vid ansökan om F-skattsedel och momsregistrering och eliminera diskriminerande bedömningar och möjliggöra deltidsdrift.

Med förbättrade förutsättningar kan fler hästföretag startas, lönsamheten förbättras och sysselsättningen öka på landsbygden.

Charlotte Nordström (M)