Förslag till riksdagsbeslut

Arbetsrätt, jämställdhet och likabehandling inom försvaret

En naturlig del av att driva en feministisk säkerhetspolitik är att säkra goda arbetsvillkor och jämställda och jämlika förutsättningar även inom Försvarsmakten. Arbetet med jämställdhet behöver intensifieras och ett aktivt arbete för att öka antalet kvinnor på alla nivåer i Försvarsmakten ska bedrivas. I dagsläget har Försvarsmakten ett mål om att 30 procent av de värnpliktiga ska vara kvinnor 2025, vilket man tyvärr är långt ifrån att nå. Vi vill att ambitionen höjs till 40 procent år 2030.

Högt satta mål räcker dock bevisligen inte i sig. Vi måste säkerställa att de policys och handlingsplaner med hög ambitionsnivå som antagits också omsätts i praktiken, och inte blir beroende av enstaka eldsjälar utan präglar hela Försvarsmakten. Detta måste löpande följas upp av Försvarsmaktens ledning. Även om ett arbete för att säkerställa tillgång till utrustning och uniformer som passar olika kroppar pågår behöver arbetet intensifieras. Tyvärr visar erfarenheten att Försvarsmakten har haft svårt att leverera materiel och personlig utrustning som passar såväl kvinnor som män.

En helt central del för att öka diversiteten i Försvarsmakten är att nolltolerans mot trakasserier och diskriminering efterlevs i praktiken, och att detta följs upp. Det är också viktigt att säkerställa att en anställning inom Försvarsmakten går att kombinera med familjeliv.

I den historiska upprustningen som nu sker ska fler lockas till att arbeta för Försvarsmakten, och fler kallas också till värnplikt. Då måste Försvarsmaktens arbetsmiljö vara tillräckligt attraktiv för att människor ska vilja stanna. Lönenivåerna sätts fortsatt av arbetsmarknadens parter, men det finns stort utrymme till förbättring för att säkerställa att Försvarsmakten är en attraktiv arbetsplats för fler.  Det handlar bland annat om att säkerställa goda villkor och hög säkerhet i arbetet samt möjlighet till kompetensutveckling i tjänsten. Vi ser också ett behov av att indexreglera värnpliktigas dagersättning för att det smidigt ska följa samhällets prisutveckling på samma sätt som exempelvis CSN-bidrag.

Under utbildning till officer och andra utbildningar inom totalförsvaret finns särskilda regler för bland annat bostadsbidrag och dagersättning. Bland annat kan ersättning ges för bostad som studenten haft innan man påbörjade sin utbildning. Den som tar emot sådant bidrag får emellertid inte möjlighet att ha inkomster från arbete med mer än 2 000 kronor per månad, samtidigt som ersättningen i övrigt är låg. Det vore önskvärt att se över och modernisera regelverket så att fler studerande inom totalförsvaret skulle kunna få mer likvärdiga förutsättningar för att extrajobba och sommarjobba som andra studenter, genom ett högre fribelopp. Detta skulle vara av betydelse för Försvars­maktens möjligheter att rekrytera även äldre personer som har etablerat familj.

Ungas bristande psykiska hälsa har pekats ut av plikt- och prövningsverket som ett hinder för rekryteringen av värnpliktiga. Det har också rapporterats om incidenter när Försvarsmakten inte har tagit psykisk ohälsa på allvar. Dessa incidenter kan i värsta fall leda till dödlig utgång genom suicid. Kunskap om arbete för att förebygga, upptäcka och hantera psykisk ohälsa behövs på alla nivåer inom försvarsmakten, inte minst hos de - ofta juniora - befäl som möter de värnpliktiga som utbildas i deras vardag. De som tidigare arbetat i försvarsmakten ska också känna sig trygga i att få stöd efter avslutat uppdrag. Vi vill stärka tillgången till psykosocialt stöd för veteraner, civilanställda och deras familjer. 

Emma Berginger (MP)
Janine Alm Ericson (MP)	Jacob Risberg (MP)
Camilla Hansén (MP)