Förslag till riksdagsbeslut

Säkerhetsprövningar är en grundläggande del av Sveriges skydd mot otillbörlig påverkan, spioneri, sabotage och andra hot mot rikets säkerhet. Den ökade hotbilden mot Sverige och vårt medlemskap i Nato ställer högre krav på robusthet och förtroende i statens och Försvarsmaktens personalhantering. Det är därför avgörande att säkerhetsprövningar genomförs korrekt, rättssäkert – och effektivt.

 Dagens regelverk kräver i praktiken en fullständig ny säkerhetsprövning varje gång en person byter befattning, även om den nya tjänsten ligger inom samma säkerhetsklass. Detta leder till onödigt dubbelarbete, högre administrativa kostnader och i vissa fall kompetensförluster om processen drar ut på tiden.

Istället bör fokus ligga på kontinuerlig uppföljning och uppdatering av redan genomförda prövningar – särskilt när individen stannar inom samma säkerhetsklass. På så vis får arbetsgivaren ett bättre löpande säkerhetsunderlag, samtidigt som man undviker byråkratisk ineffektivitet. Det stärker både den verksamhetsnära säkerheten och tilliten till systemet.

 Ett system med

 • initial grundprövning vid första säkerhetsklassade anställning

 • kontinuerlig uppföljning i samma klass av säkerhetsbedömningen (t.ex. årligen eller vid särskild händelse)

 • ny fullständig prövning endast vid byte till högre klass eller särskilda säkerhetsindikationer

 skulle bättre motsvara verklighetens behov och hotbildens utveckling. Det skulle också frigöra resurser för att hantera fler nyanställningar, förbättra kontrollen vid internationella samarbeten, samt korta handläggningstider.

 Moderaterna värnar både rikets säkerhet och en effektiv statsförvaltning. Därför bör regeringen snarast initiera en översyn av gällande regelverk med målet att skapa ett mer flexibelt och modernt system för säkerhetsprövning, som både stärker säkerheten och hushåller med offentliga resurser.

 

Lars Püss (M)