Förslag till riksdagsbeslut

Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för svenska företag. I en hårt konkurrensutsatt global ekonomi riskerar bristen på rätt kompetens att bromsa tillväxt, jobbskapande och skatteintäkter. Det finns ingen enskild lösning, utan politiken och näringslivet måste tillsammans arbeta på flera fronter: ett skattesystem som uppmuntrar arbete och entreprenörskap, regler för arbetskraftsinvandring som gör det möjligt att rekrytera internationella talanger samt ett utbildningssystem som bättre matchar arbetsmarknadens behov.

 Här spelar högskolor och universitet en nyckelroll. För att stärka Sveriges konkurrenskraft krävs utbildningar som svarar mot efterfrågan i arbetslivet. Ingen vinner på ett system som utbildar människor till yrken där det inte finns jobb. Därför måste brobyggandet mellan akademin och näringslivet bli starkare.

 I dag fördelas resurserna till högskolor och universitet utifrån antal registrerade studenter och antalet godkända högskolepoäng. Detta innebär att kvantitet premieras framför kvalitet. Det finns till och med incitament att sänka kraven för att säkerställa finansiering. En sådan ordning riskerar att urholka kvaliteten och försvaga kopplingen till arbetsmarknadens behov.

 Genom att införa fler parametrar i resurstilldelningen – exempelvis arbetsmarknads­utfall, kvalitet på uppsatser och forskningsresultat – kan incitamenten stärkas för högkvalitativ utbildning. Lärosätena bör också få tydliga ekonomiska drivkrafter att samverka med näringslivet i utformningen av utbildningar. Detta skulle bidra till att fler studenter etablerar sig inom de områden de faktiskt utbildats för.

 Ett konkret steg för ökad samverkan är att säkerställa representation från näringslivet i lärosätenas styrelser. På så sätt kan utbildningarnas innehåll bättre kopplas till arbetslivets krav, vilket gagnar både studenter, företag och Sverige som helhet.

Helena Storckenfeldt (M)