Förslag till riksdagsbeslut

 Studenter förväntas ofta arbeta vid sidan av sina studier. Dels för att många behöver en egen försörjning, dels för att arbete under studietiden är en viktig väg in på arbetsmarknaden. I dag begränsar fribeloppet denna möjlighet genom att sätta en maxgräns för hur mycket en student får tjäna under ett kalenderhalvår utan att riskera sänkta studiemedel.

 Studiemedelssystemet är avgörande för att alla ska kunna utbilda sig vidare oavsett ekonomiska förutsättningar. Bidrag och lån ska räcka till uppehälle, men systemet ska inte hindra den som vill och kan arbeta vid sidan av studierna. I takt med att fler väljer att studera senare i livet, ofta med familj och andra ekonomiska åtaganden, blir fribeloppet en särskilt orimlig begränsning.

 Även om fribeloppet höjts vid flera tillfällen, väljer fortfarande många studenter att tacka nej till arbetspass av rädsla för att förlora sitt studiestöd. Det innebär att unga människor avskräcks från att arbeta mer, trots att arbetsmarknaden efterfrågar drivkraft, ansvarstagande och arbetslivserfarenhet. Sommarjobb och deltidsarbete under studietiden förkortar ofta vägen till fast arbete efter examen och är meriter som arbetsgivare värdesätter högt.

 Hårt arbete ska alltid löna sig. I dag straffas studenter som arbetar för mycket vid sidan av sina studier. Hur man som student väljer att lägga upp sin studietid bör vara upp till var och en. Den som har förutsättningar att arbeta extra ska inte riskera indraget studiestöd. Därför bör regeringen överväga avskaffa fribeloppet helt.

Helena Storckenfeldt (M)

Joanna Lewerentz (M)