Förslag till riksdagsbeslut

Varje dygn passerar i genomsnitt 65 000 fordon över Södertäljebron i Stockholms län vilket är tre gånger så många som över Öresundsbron. Många av fordonen fraktar viktiga komponenter till produktionen för några av Sveriges största exportbolag.

En ny rapport kartlägger de ekonomiska effekterna av ett stopp på Södertäljebron. Rapporten visar att en incident på Södertäljebron skulle påverka så mycket som en tredjedel av Sveriges totala varuflöden räknat i värde och att bron innebär en allvarlig sårbarhet för hela landet.

I dag finns ingen fungerande alternativ vägförbindelse för tung trafik om bron måste stängas. Trafikvolymen och avsaknaden av alternativa vägar gör Södertäljebron till Sveriges mest sårbara vägpassage. I ett föränderligt säkerhetspolitiskt läge, med ökad oro i vår omvärld, blir frågan än mer akut. Att Stockholm som är Sveriges politiska, ekonomiska och demografiska centrum riskerar att stå utan en robust och säker landförbindelse är inte hållbart. En långvarig störning på Södertäljebron skulle få både samhällsekonomiska och säkerhetspolitiska konsekvenser. Hela Stockholmsregionen med över 2,4 miljoner människor är beroende av den 60 år gamla bron för stora delar av sin varuförsörjning. Bron är även en viktig evakueringsväg för invånarna i regionen, i händelse av krig eller kris. Den alternativa Mälarbron är inte dimensionerad för att hantera godsflöden eller evakuering i ett krisläge.

 Idag saknas förbindelsen i den nationella infrastrukturplanen. Vid ett längre avbrott i vägförbindelsen skulle både leveransflöden och tillgången till samhällsviktig verksamhet påverkas. Exempelvis en tunnel under kanalen skulle öka tillgängligheten och minska sårbarheten genom bättre redundans, både regionalt och nationellt.

Därför bör en robust lösning för att passera Södertälje måste finnas med i nästa infrastrukturplan

Alexandra Anstrell (M)
Merit Frost Lindberg (M)	Adam Reuterskiöld (M)
Arin Karapet (M)	Joanna Lewerentz (M)
Margareta Cederfelt (M)