Förslag till riksdagsbeslut

 Sverige står inför en tid där säkerhetspolitiska hot växer i vår omvärld. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat att frihet och självbestämmande inte kan tas för givna, utan måste försvaras. Försvarsviljan hos befolkningen är därför en central del av totalförsvaret.

 En undersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) visar att en betydande andel svenskar, särskilt kvinnor, inte kan tänka sig att försvara sitt land i händelse av krig. Detta är oroande. Försvarsvilja handlar inte enbart om att bära vapen – utan om viljan att bidra på olika sätt för att skydda familjer, samhällen och våra barns framtid. Friheten vi åtnjuter idag bygger på insikten att den måste försvaras gemensamt.

Internationella jämförelser visar att Sveriges försvarsvilja ligger lägre än i många andra europeiska länder. I länder som Finland och Estland är beredskapen att försvara sitt land mycket högre. Detta är ingen slump: där genomsyrar medvetenheten om hoten hela samhället, och man har tidigt byggt upp både militär och civil motståndskraft.

 Demografin förstärker utmaningen. Sveriges befolkning blir äldre och vi står inför ett växande försörjningsansvar. Samtidigt måste vi säkerställa att alla generationer förstår vikten av att bidra till försvar och beredskap. Utan en stark försvarsvilja riskerar vi att stå svagare inför yttre hot, oavsett hur mycket resurser vi satsar på Försvarsmakten.

 Därför bör regeringen ta fram en nationell strategi för att stärka försvarsviljan. Strategin ska inkludera utbildning, informationsinsatser och fördjupad jämförelse med andra länder som har lyckats. Syftet är att säkerställa att medborgarna – kvinnor som män, unga som äldre – ser sitt ansvar i totalförsvaret. Frihet kräver försvarsvilja.

Marléne Lund Kopparklint (M)
Jennie Wernäng (M)	Emma Ahlström Köster (M)