Förslag till riksdagsbeslut

Sjömännen är en grundläggande del av Sveriges transportförsörjning och konkurrenskraft som handels- och sjöfartsnation. Utan deras insatser skulle Sverige inte fungera som en öppen och exportberoendeekonomi. Under innevarande mandatperiod har riksdag och regering fattat flera viktiga beslut som stärker svensk sjöfart. Bland annat har sjöfartsstödet moderniserats och utvidgats, vilket förbättrat konkurrenskraften för svenskflaggade fartyg. Genom satsningar på utbildning och kompetensförsörjning har det också tagits steg för att säkra framtidens behov av kvalificerad arbetskraft till sjöss. Dessa reformer är positiva och visar på en tydlig vilja att värna och utveckla sjöfarten som näring. Trots detta möter många av dem stora problem när det gäller beskattningen av deras inkomster. Reglerna är i dag splittrade, svåröverskådliga och ofta orättvisa i sin tillämpning. Det är därför hög tid att en bred översyn görs för att säkerställa rättvisa och tydliga beskattningsförhållanden för dem som arbetar till sjöss.

 

Sjömäns inkomster kan beskattas på flera olika sätt beroende på vilket fartyg de arbetar på, i vilken trafik verksamheten bedrivs och vilket land som är inblandat. Vissa omfattas av särskild sjömansskatt på svenska fartyg i internationell trafik, andra betalar vanlig kommunal och statlig inkomstskatt men har rätt till ett särskilt sjöinkomstavdrag, medan de som arbetar på utländska fartyg ofta tvingas navigera i en snårskog av dubbelbeskattningsavtal och regler som sexmånaders- och ettårsregeln.

Denna komplexitet skapar flera problem. Gränsdragningen mellan sjömansskatt och vanlig beskattning är ofta oklar, vilket leder till osäkerhet både för den enskilde och för arbetsgivaren. Risken för dubbelbeskattning är reell för den som arbetar på utländska fartyg och även när avtal finns är reglerna svåra att tolka. Vidare upplever många sjömän orättvisa i att samma arbetsuppgifter kan beskattas helt olika beroende på små skillnader i fartygstyp eller trafikområde. Till detta kommer den administrativa börda som läggs både på arbetstagare och arbetsgivare när de måste lägga oproportionerligt mycket tid på att förstå och tillämpa reglerna.

En modern och konkurrenskraftig sjöfartsnation som Sverige kan inte ha ett system där beskattningen av en central yrkesgrupp präglas av osäkerhet, dubbelarbete och brist på förutsebarhet. De positiva beslut som tagits denna mandatperiod bör därför kompletteras med en bred översyn av beskattningsreglerna för sjömän. En utredning bör därför tillsättas med uppdrag att se över beskattningsreglerna för sjömän i sin helhet. Utredningen bör kartlägga de praktiska problem som finns i dag, analysera konsekvenserna för såväl sjömän som arbetsgivare samt föreslå förenklingar och moderniseringar. Målet måste vara att skapa ett system som är rättvist, tydligt och långsiktigt hållbart, samtidigt som det stärker Sveriges attraktionskraft som sjöfartsnation.

Cecilia Engström (KD)

Magnus Berntsson (KD)