HD023162: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
2025/26:3162
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Tabell 1 Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Tusental kronor
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
41 536 657 |
4 000 000 |
1:2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) |
1 805 277 |
±0 |
1:3 |
Nordiska Afrikainstitutet |
18 488 |
±0 |
1:4 |
Folke Bernadotteakademin |
217 119 |
±0 |
1:5 |
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete |
50 000 |
±0 |
1:6 |
Utvärdering av internationellt bistånd |
25 391 |
±0 |
Summa |
43 652 932 |
4 000 000 |
Inledning
Regeringens budget innebär ett fortsatt avsteg från en lång tradition av svensk biståndspolitik. Det etablerade enprocentsmålet övergavs redan i budgetpropositionen för 2022/23 och ersattes då med ett mål satt i kronor och ören. I årets budget omfattar den totala biståndsbudgeten 53 miljarder kronor. Prognosen är att Sverige 2028 kommer att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd. Dessutom använder regeringen biståndsmedel på ett sätt som strider mot OECD:s regelverk för vad som kan definieras som bistånd. Vänsterpartiet är starkt kritiska till att en stor summa av biståndet används för att täcka flyktingmottagande och Migrationsverkets inhemska kostnader. För 2026 beräknas t.ex. 2,9 miljarder kronor gå till kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande. Sverige bör agera för att regelverket inom OECD Dac görs om så att biståndet värnas och att kostnader för flyktingmottagande, skuldavskrivningar och utländska studenter inte ska kunna räknas som bistånd. Läs mer i vår motion En svensk utvecklings- och biståndspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling (mot. 2025/26:V323).
Det är även mycket tveksamt om det är möjligt att redovisa exportkrediter som bistånd så som regeringen gör. Det gör den verkliga biståndsbudgeten än mindre. Det är anmärkningsvärt och inte minst ett demokratiskt problem.
Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen. Samtidigt innebär regeringens nya reformagenda för biståndet en ny riktning. Biståndet ska i högre utsträckning vara till för att tillgodose svenska intressen. Det handlar bl.a. om att använda biståndet för att uppnå migrationspolitiska mål i Sverige. Det är ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd och strider mot principerna om effektivt bistånd.
Anslag 1:1 Biståndsverksamhet
Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 4 000 miljoner kronor till följd av att vi vill höja biståndet generellt och att vi värnar enprocentsmålet i biståndet.
Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal. Den 19 december 2024 beslutade regeringen att avsluta det svenska kärnstödet till UNRWA. Vänsterpartiet menar att Sverige skyndsamt ska återuppta stödet till UNRWA och vill därför att en miljard av de medel vi tillför anslaget ska gå direkt till UNRWA.
Vänsterpartiet vill återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot. Förslaget beskrivs närmare i vår motion Svensk flyktingpolitik (2024/25:1930). Justeringar på de olika utgiftsområdena till följd av detta innebär -139 miljoner kronor på anslag 1:1 och vi tillför därför anslaget motsvarande summa.
Vänsterpartiet avvisar regeringens Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring 2024–2028. För 2026 beräknas 800 miljoner kronor under anslag 1:1 gå till detta. Vi menar att de pengarna inte ska gå till strategin, utan till verkligt bistånd under anslag 1:1.
Nooshi Dadgostar (V) |
|
Andrea Andersson Tay (V) |
Samuel Gonzalez Westling (V) |
Tony Haddou (V) |
Lotta Johnsson Fornarve (V) |
Andreas Lennkvist Manriquez (V) |
Isabell Mixter (V) |
Vasiliki Tsouplaki (V) |
|