Förslag till riksdagsbeslut

Sverige hör till Europas hästtätaste länder med omkring 350–360 000 hästar. Näringen omsätter cirka 32 miljarder kronor årligen och sysselsätter direkt uppåt 18 000–20 000 personer. Därtill engagerar hästsport och fritidsridning hundratusentals svenskar. Uppskattningsvis en halv miljon invånare ägnar sig regelbundet åt ridsport, som dessutom är en av landets största ungdomsidrotter med klar majoritet kvinnliga utövare. Hästnäringen bidrar med andra ord både ekonomiskt och socialt.

 Trots sin stora betydelse möter hästföretagare idag en rad hinder som bromsar utvecklingen som ett tungt regelverk och krångliga myndighetsprocesser. En särskilt angelägen fråga gäller beskattning och företagsregistrering. Problemet bottnar i en förlegad syn där hästföretag ses som en hobby snarare än näring. Hästföretag ska behandlas som fullvärdiga näringsidkare, inte hobbyutövare. Genom att ändra på detta sänker vi trösklarna för fler att våga satsa inom hästsektorn.

 En obalans idag är att hästen i många avseenden inte räknas som lantbruksdjur. Det medför att hästgårdar ofta faller utanför den gemensamma jordbrukspolitikens stöd och ersättningar som andra djurproducenter får. Jordbruksverket behöver se över relevanta stöd och bidrag inom EU:s jordbrukspolitik (CAP) så att dessa i högre grad kan omfatta hästverksamheter.

 Bristen på utbildad arbetskraft är en flaskhals för hästnäringen. Om sektorn ska växa hållbart behövs fler kunniga yrkesutövare, alltifrån hästskötare och ridlärare till tränare, hovslagare och specialister inom exempelvis avel och rehabilitering. Långsiktigt stöd och resurser behöver tillkomma utbildningssektorn för att erbjuda fler utbildningsplatser, spridda över landet.

 Idag råder akut brist på veterinärer i många delar av landet. För att lösa problematiken behöver reglerna ses över så att särskilt utbildad djurhälsopersonal kan avlasta veterinärerna i kombination med fler utbildningsplatser på veterinärprogrammet med hästinriktning.

 Ett återkommande problem för hästsektorn är bristen på tillförlitlig statistik. Den senaste omfattande hästinventeringen gjordes 2016. Denna kunskapslucka försvårar såväl politiska beslut som branschens egen affärsutveckling. För andra lantbruksgrenar finns detaljerad officiell statistik. Jordbruksverket bör få i uppdrag att regelbundet samla in och redovisa statistik om exempelvis antal hästar per län, antal företag och sysselsatta i sektorn. Med bättre data kan vi följa effekterna av olika reformer, underlätta forskning samt ge företagare möjlighet att hitta förbättringsområden.

 Ur ett liberalt perspektiv handlar en stärkt hästnäring om att undanröja hinder och ge utrymme för människors engagemang, företagande och ideella krafter att blomstra. Utöver de ovanstående större reformområdena behöver man titta på att säkerställa hästnäringens foderförsörjning, ge det ideella föreningslivet inom ridsporten ges bättre villkor och komma med regelförbättringar för att sänka byråkratiska trösklar.

 

Patrik Karlson (L)