Förslag till riksdagsbeslut

 

Sveriges skolor ska vara platser där tradition, kulturarv och gemenskap får ta plats. Tyvärr råder det fortfarande år 2025 en betydande osäkerhet inom skolväsendet om, och i så fall hur, skolavslutningar och firande av traditionella högtider kan genomföras i kyrkolokaler. Osäkerheten gäller inte bara lokalanvändning utan även vilket innehåll som får förekomma. I många fall begränsas kyrkans medverkan, vad gäller tal, musik och symboliskt innehåll, vilket gör att traditioner urvattnas och förlorar sin mening. Detta trots att många elever och föräldrar uttrycker en stark vilja att behålla dessa inslag.

 

Kyrkor är en viktig del av Sveriges historiska och kulturella arv, både som byggnader och som institution. Därför bör skolor, när de så önskar, kunna genomföra skolavslutningar och högtider i samarbete med kyrkans personal, utan orimliga begränsningar förutsatt att elever inte tvingas att delta i inslag av bekännelse- eller annan konfessionell karaktär.

 

För de skolavslutningar och firanden av högtider som idag sker i kyrkolokaler sker det i många fall en begränsning i om någon från den aktuella kyrkan kan medverka, vad denna person som medverkar i så fall får bidra med vad gäller tal och sång samt även vilka sånger och moment som kan utgöra en del av samlingen.

 

Regeringen fick ett uppdrag från riksdagen 2016 att ta fram klargörande och mer tillåtande direktiv för skolavslutningar i kyrkolokaler. Riksdagen uppmanade i sitt uppdrag regeringen att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider.

 

I den proposition som den förra regeringen presenterade för beslut i mars 2022 tydliggörs att även förskolor, skolor och fritidshem med offentlig huvudman har möjlighet att genomföra skolavslutningar och att uppmärksamma högtider i gudstjänstlokaler. Däremot angav dåvarande regeringen i propositionen att konfessionella inslag inte ska få förekomma vid skolavslutningar om skolan inte har en konfessionell inriktning. Detta står i strid med riksdagens tillkännagivande från 2016 om att konfessionella inslag ska få förekomma vid vissa tillfällen i offentliga skolor. Det är problematiskt att regeringen inte respekterar riksdagens tillkännagivanden.

 

Många av de högtider som uppmärksammas i skolan har sina rötter i den kristna traditionen. Det bör vara möjligt att förklara och synliggöra denna koppling utan att det automatiskt betraktas som ett konfessionellt inslag. På samma sätt bör skolavslutningar kunna inkludera betraktelser från kyrkans personal, sånger med kristen anknytning och symboliska inslag, så länge deltagandet sker frivilligt och utan krav på bekännelse.

Regeringens uppdrag att ta fram klara direktiv enligt riksdagens uppmaning 2015 bör därför slutföras under riksdagsåret 2025/2026 för att klargöra och möjliggöra skolavslutningar samt firanden av årets traditionella högtider med konfessionella inslag i kyrkolokaler. 

 

Ingemar Kihlström (KD)