HD023062: Förbud och begränsningar i fråga om våldsbejakande extremism
2025/26:3062
av Noria Manouchi (M)
Förbud och begränsningar i fråga om våldsbejakande extremism
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten för alla former av våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att skyndsamt utreda ett domstolsprövat organisationsförbud för sammanslutningar som systematiskt utövar eller främjar våld, hot eller tvång, oavsett ideologisk inriktning, och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att kriminalisera deltagande, rekrytering, finansiering och annan medverkan i våldsbejakande extremistisk organisation som inte redan träffas av terroristbrottslagstiftningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett enhetligt förbud mot offentlig finansiering, lokalstöd och bidrag till organisationer som bedöms ingå i våldsbejakande extremistiska miljöer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett transparenskrav för utländsk finansiering av sammanslutningar i Sverige som verkar i politiskt syfte eller i miljöer med känd koppling till våld, inklusive religiösa samfund, samt att överväga ett generellt förbud mot sådan finansiering när det finns risk för otillbörlig påverkan, och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Säkerhetspolisen och Polismyndigheten utökade möjligheter att frysa tillgångar, förbjuda sammankomster som syftar till våldsbejakande mobilisering samt besluta om förelägganden mot lokaler som används för sådan verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att skärpa möjligheterna till utvisning och återkallelse av uppehållstillstånd för icke-medborgare som deltar i våldsbejakande extremistisk verksamhet samt att stärka informationsdelningen mellan rättsväsendet och Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Center mot våldsbejakande extremism ett förstärkt uppdrag att motverka nyrekrytering, inklusive riktade insatser mot högerradikala aktivklubbar, vänsterautonoma nätverk och våldsbejakande religiösa miljöer, och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har ett fortsatt allvarligt säkerhetsläge och våldsbejakande extremism hotar både människors frihet och den öppna demokratiska rättsstaten. Regeringen har på kort tid tagit flera viktiga steg. Bland annat har en samlad strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism etablerats, Centrum mot våldsbejakande extremism har fått nya uppgifter för att stoppa offentliga medel till antidemokratiska miljöer och för att stötta skolan samt andra aktörer, och på det konstitutionella området pågår arbete med frågor om begränsningar i fri- och rättigheter när tungt vägande intressen står på spel. Detta är bra och nödvändigt, men det räcker inte för att möta den praktik som nu växer fram.
Den våldsbejakande miljön är inte enhetlig. Den omfattar högerradikala aktivklubbar som rekryterar unga och där det finns väl dokumenterade kopplingar till nazistiska nätverk, vänsterautonoma grupper som under lång tid använt hot, angrepp och skadegörelse som metod, samt våldsbejakande religiösa miljöer. Säkerhetspolisen och oberoende granskningar har uppmärksammat hur aktivklubbar etablerats på flera orter och fungerar som inkörsport till hårdare miljöer. Detta kräver ett regelverk som träffar beteenden och strukturer, inte bara etiketter.
Dagens lagstiftning träffar terrorbrott och vissa former av deltagande i terroristorganisation, men lämnar luckor när sammanslutningar systematiskt främjar våld, hot och tvång utan att uppfylla samtliga rekvisit för terrorism. Regeringsformen medger att föreningsfriheten kan begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism och liknande allvarliga hot. Mot denna bakgrund bör Sverige nu pröva en modell där domstol kan förbjuda organisationer som uppfyller tydliga kriterier för våldsbejakande extremism, där deltagande och finansiering kriminaliseras och där offentliga medel samt lokaler spärras av genom bindande beslut. Detta stärker skyddet för demokratin och gör verktygslådan mer träffsäker.
Ett sammanhållet ramverk måste också täppa till finansieringen. Regeringen har inlett arbete för att hindra offentliga medel från att gå till antidemokratiska miljöer. Detta bör kompletteras med full transparens om utländsk finansiering samt möjlighet att helt stoppa inflöden där risk för påverkan föreligger. Åtgärden ska vara teknikneutral och gälla religiösa samfund, politiskt syftande föreningar och frontorganisationer.
Slutligen behövs ett tydligt fokus på att bryta nyrekrytering. CVE bör få i uppdrag att dels särskilt motverka rekrytering via gym, kampsport och evenemang som används som kontaktytor, dels att stödja avhopparverksamhet och att stärka kommunernas förebyggande arbete i utsatta skolor och föreningsmiljöer.
Sammantaget är detta nästa naturliga steg. Regeringen har lagt en viktig grund. Riksdagen bör nu ge regeringen mandat att gå längre och täppa till luckorna oavsett om våld och hot kommer från höger, vänster eller våldsbejakande religiösa miljöer.
|
Noria Manouchi (M) |
|