Förslag till riksdagsbeslut

Inom svensk sjukvård arbetar en lång rad yrkeskategorier som på ett eller annat sätt har en patientnära relation. En patient kan under sin behandling möta flera professioner så som läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder med flera. Det är heller inte ovanligt att en och samma patient flyttas mellan inrättningar som drivs av olika huvudmän under sin vårdperiod där en del av vården sker genom regionens försorg och en annan del genom kommunal dito.

Ett problem som inte bara är källa till irritation och tidsspillan utan även medför risker för den enskilde patienten är vårdgivarnas begränsade möjligheter att ta del av varandras journalanteckningar. Detta tillsammans med det faktum att en omvårdnads­ansvarig sjuksköterska inte kan läsa journalanteckningar gjorda av annan vårdpersonal inom samma verksamhet är inte bara ologiskt utan utgör en potentiell risk för den enskilde patienten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska måste helt enkelt förlita sig till den muntliga information från vårdpersonalen som erhålls vid överrapportering istället för det som finns nedtecknat i de olika journalsystemen eftersom de båda yrkes­kategorierna dokumenterar utifrån olika lagrum, socialtjänstlagen respektive hälso- och sjukvårdslagen.

Svensk vård bör präglas av effektivitet och de regelverk som reglerar hur vården bedrivs ska naturligtvis vara väl avvägda. Den enskildes integritet ska beaktas men inte på ett sätt som kan vara till men för den enskilde eller ge upphov till osäkerhet hos den behandlande personalen. En utredning av vilka journalanteckningar en omvårdnads­ansvarig sjuksköterska ska kunna ta del av är därför påkallad. En sådan utredning skulle kunna visa på vilka anteckningar som är av relevans för flera professioner och lagstiftningen borde därefter justeras i enlighet med detta.

Eric Palmqvist (SD)