Förslag till riksdagsbeslut

Våld i nära relation är ett av våra mest omfattande samhällsproblem. Det leder till enormt lidande för kvinnor, män och barn, och innebär stora kostnader för samhället. Trots detta är det i praktiken ofta den utsatta som tvingas flytta, medan förövaren kan bo kvar i bostaden.

Enligt hyreslagen (12 kap. jordabalken) kan en hyresrätt förverkas vid bland annat vanvård, allvarliga störningar eller brottslig verksamhet i bostaden. Våld i nära relation är brottsligt, men omnämns inte uttryckligen som grund för förverkande. Det gör rättsläget otydligt och leder till att fastighetsägare sällan agerar, även när våldet sker i bostaden.

Konsekvensen blir att förövaren får behålla sitt kontrakt, medan den våldsutsatta tvingas söka skyddat boende eller flytta från sin trygghet. Detta förstärker ofta förövarens kontroll över den utsatta.

Det finns därför skäl att utreda om våld i nära relation ska kunna utgöra särskild grund för förverkande av hyresrätt. En sådan ordning skulle tydliggöra att hemmet inte kan användas som en plats för våld och förtryck. Samtidigt måste rättssäkerheten värnas genom tydliga beviskrav och möjligheter att skydda den utsatta så att inte hon eller han tvingas lämna bostaden.

En utredning skulle ge svar på hur lagstiftningen kan skärpas för att både stärka skyddet för brottsoffer och tydliggöra fastighetsägares ansvar.

 

 

Cecilia Gustafsson (M)