Förslag till riksdagsbeslut

Barn och unga växer idag upp i en digital värld där gränsen mellan skola, fritid och internet ofta är suddig. Den digitala utvecklingen skapar stora möjligheter för lärande och gemenskap, men innebär också risker. Pornografiskt och våldsamt material finns bara ett knapptryck bort och många barn exponeras tidigt för innehåll som kan påverka deras hälsa, relationer och syn på sig själva.

En undersökning från Statens medieråd (Ungar & medier 2023) visar att en betydande andel barn i mellanstadieåldern redan har kommit i kontakt med pornografi på nätet, ofta ofrivilligt. Detta understryker behovet av att skolan, som en central aktör i barns liv, ges rätt verktyg för att stärka barns digitala motståndskraft och kritiska tänkande.

Samtidigt som tekniska lösningar för åldersverifiering bör utvecklas i samhället i stort, behöver skolan ha ett tydligt uppdrag att undervisa om riskerna med skadligt innehåll online. Det kan handla om att:

stärka barns förmåga att känna igen och hantera skadligt innehåll,

ge kunskap om integritet och säkerhet online,

skapa forum där elever vågar prata om sina upplevelser på nätet,

utbilda lärare så att de kan ge stöd när barn utsätts för skadliga digitala miljöer.

FN:s barnkonvention, som är svensk lag, slår fast att barn har rätt till skydd och trygghet i sin uppväxtmiljö. Detta måste inkludera den digitala miljön. Genom att göra digital trygghet till en tydligare del av skolans uppdrag kan Sverige rusta barnen för framtiden – inte bara genom kunskap och kritiskt tänkande, utan också genom att bidra till en tryggare skolmiljö där nätets risker tas på allvar.

Marléne Lund Kopparklint (M)
Jennie Wernäng (M)	Camilla Brunsberg (M)