Rikssalen på Stockholms slott skapades 1717 av slottsbyggaren Nicodemus Tessin d.y. som Kungliga slottets främsta ceremonirum. Rikssalen togs i bruk för riksdagen 1755–1756 som öppnades i salen den 17 oktober 1755 och var platsen för riksdagens högtidliga öppnande fram till 1974. I samband med att den nya regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 1975 ändrades även formerna för riksmötets öppnande. Ceremonin flyttades från Rikssalen till riksdagens plenisal.

Den förlegade politiska överenskommelsen, Torekovskompromissen, mellan Social­demokraterna och de borgerliga partierna inför utarbetandet av 1974 års regeringsform och som bland annat bidrog till att riksmötets öppnande flyttades från Rikssalen till plenisalen, bör i alla sammanhang ses över. Det är nu snart 50 år sedan överenskom­melsen gjordes den 16–20 augusti 1971 och mycket har hänt sedan dess. De politiska republikanska vänstervindar som blåste runt och efter 1968 har mojnat och det är nu nya tider. Det är dags att åter värna och hedra våra svenska traditioner och vår gemensamma historia. I detta led bör monarkin åter få upprättelse för den fantastiska tradition den innebär och det fantastiska arbete som vårt kungahus utför.

Den svenska monarkin representerar kontinuitet, har ett starkt stöd bland medborgarna och bär tillsammans med den representativa demokratin upp vår historia. Som en av världens äldsta monarkier har kungahuset en viktig roll för att förmedla och föra vår kultur och historia vidare. Utöver detta är kungafamiljens främsta roll att representera Sverige, varför riksmötets högtidliga öppnande, som kan ses som en av de främsta ceremonier vi har i Sverige, är ett bra tillfälle att ta vara på den möjlighet som finns att använda kungahuset.

Ett öppnande av riksmötet i Rikssalen skulle bidra till att stärka folkets bild av både kungahuset och riksdagen men också bidra till att värna och hedra våra svenska traditioner och vår gemensamma historia.

Björn Söder (SD)

Eric Palmqvist (SD)