Förslag till riksdagsbeslut

I Danmark har det sociala frikortet blivit en permanent del av socialpolitiken sedan januari 2025. Modellen ger personer med psykisk ohälsa, missbruksproblematik eller hemlöshet möjlighet att tjäna upp till cirka 40 000 kronor per år utan att inkomsten påverkar deras försörjningsstöd. Syftet är att skapa en lågtröskelväg in i arbetslivet, där individen får möjlighet att bidra, känna stolthet och stärka sin självkänsla.

 Erfarenheterna från Danmark visar att frikortet har lett till ökad livskvalitet, förbättrad psykisk hälsa och större delaktighet i samhället. Modellen har fått brett politiskt stöd och används av både företag och civilsamhällesorganisationer för att erbjuda enklare arbetsuppgifter till personer som annars står helt utanför arbetsmarknaden.

 I Sverige finns idag ingen motsvarande modell. Den så kallade jobbstimulansen tillåter att bidragstagare behåller 25 procent av sin inkomst, men det räcker inte för att skapa verkliga incitament för arbete bland de mest utsatta. Ett socialt frikort skulle kunna erbjuda en mer flexibel och individanpassad lösning, där arbete inte straffas ekonomiskt.

 För att Sverige ska kunna ta tillvara på potentialen hos människor som står långt från arbetsmarknaden, bör regeringen:

1. Utreda den danska modellen och dess effekter på individ och samhälle.

2. Starta ett pilotprojekt i samarbete med kommuner och civilsamhället, exempelvis i Stockholm, Göteborg och/eller Malmö.

3. Skapa ett enkelt och icke-byråkratiskt system för arbetsgivare att anställa personer med socialt frikort.

4. Säkerställa att inkomsten från frikortsarbete inte påverkar försörjningsstöd eller andra bidrag.

 Ett socialt frikort är inte bara ett verktyg för arbetsmarknadsintegration – det är ett sätt att ge människor hopp, värdighet och en chans att ta steg mot ett självständigt liv.

 

Helene Odenjung (L)

Cecilia Rönn (L)