Förslag till riksdagsbeslut

Alkoholmarkören fosfatidyletanol (PEth) har väckt debatt. Flera fall har uppmärksammats där körkort dragits in enbart på grund av höga PEth-värden, trots att ingen trafikonykterhet konstaterats och ingen missbruksdiagnos ställt. En praxis sedan 2020 likställer två PEth-prov över 0,30 µmol/L med ”alkoholbruk som inte är tillfälligt och medicinskt skadligt”. Körkort har alltså återkallats enbart utifrån sådana provsvar, vilket väcker allvarliga rättssäkerhetsfrågor.

 Ett enstaka blodprov ger inte hela bilden av en persons hälsa eller trafikrisk. Inget tyder på att två höga PEth-prover i sig försämrar körförmågan. Den verkliga risken utgörs av alkoholmissbruk. Ett förhöjt PEth-värde visar bara att någon druckit mycket en tid men bevisar inte kroniskt beroende eller nedsatt körförmåga. Dessutom är 0,30-gränsen vetenskapligt osäker och bygger på en minimal studie. Att låta så svag evidens utgöra ensam grund är rättsosäkert.

 Denna rättstillämpning har drabbat många oskyldiga. Flera förare har mist körkortet trots att inget missbruk konstaterats och vittnar om chocken att stämplas som missbrukare utan helhetsbedömning. Förfarandet undergräver också förtroendet, rapportering visar att människor undviker vården eller avstår blodgivning av rädsla att prover ska leda till körkortsingripanden.

 

Patrik Karlson (L)