Förslag till riksdagsbeslut

Att få skyddad identitet ska ge trygghet, inte kännas som ett straff. Människor i Sverige får skydd av vitt skilda skäl – efter partnervåld, hedersrelaterade hot eller efter att ha vittnat mot kriminella nätverk – men oaktat orsaken får inte den skyddade identiteten bli ett allt för stort hinder i vardagen. Skyddad identitet ska vara just ett skydd.

Idag fastnar många i krångliga situationer och utsätts för onödiga risker. Det handlar bland annat om att folkbokföring och adresshantering försvåras, att vård och skola inte synkroniseras på ett bra sätt när man flyttar till en ny kommun och att sekretesskedjor brister. Banker och försäkringsbolag saknar ofta tydliga riktlinjer och processer för KYC och BankID när människor lever med skyddad identitet. Lägg därtill byråkratiska och svåra fordonsärenden, fastighetsaffärer och företagstransaktioner.

Det tycks behövas ett samlat grepp kring hur människor med skyddad identitet kan få en enklare vardag och ett bättre skydd. I dag kan det vara ett helt projekt att boka en vårdtid, skriva på ett kontrakt för en ny bostad eller hämta ut ett paket. Man tvingas ofta berätta saker om och om igen, vänta längre än andra och leva på hoppet om att alla i kedjan gör rätt. För barnfamiljer blir vardagslogistiken onödigt betungande och för den som vittnat mot ett kriminellt gäng kan några feltryckningar i ett system innebära verklig fara.

En översyn bör ha som mål att systemet med skyddad identitet ska vara likvärdigt och säkert i hela landet, att det finns en enkel kontaktväg när något går fel och att ingen ska behöva välja mellan säkerhet och att leva ett liv som andra. Barn, våldsutsatta och vittnen ska ha starkt skydd – inte bestraffas med ett liv av krångel. Det handlar sammantaget om att göra det möjligt att leva ett så normalt liv som möjligt, även om man har skyddad identitet. Detta bör ges regeringen till känna.

Jesper Skalberg Karlsson (M)