Förslag till riksdagsbeslut

Under det senaste decenniet har förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och unga ökat markant i Sverige. Detta gäller särskilt flickor i tonåren. Trots att dessa läke­medel i vissa fall kan vara ett nödvändigt stöd i behandlingen av svårare depressioner, väcker utvecklingen oro. Det finns brister i uppföljningen av läkemedelsbehandlingen, otillräcklig tillgång till alternativ som psykoterapi, samt ett växande beroende av medi­cinska lösningar när vårdens övriga resurser inte räcker till.

Behandling med antidepressiva medel hos barn och unga kräver särskild försiktighet då hjärnan fortfarande utvecklas. Både Socialstyrelsen och Läkemedelsverket betonar vikten av att läkemedelsbehandling alltid kombineras med psykologiska insatser och att behandlingen följs upp noggrant. I praktiken saknas dock ofta resurser och strukturer för att leva upp till dessa riktlinjer.

Många barn och unga står kvar på läkemedel under lång tid utan att någon plan för nedtrappning finns. Det kan leda till onödigt långvarig medicinering, biverkningar och att psykisk ohälsa cementeras snarare än löses. I primärvården saknas ofta tillgång till barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens, vilket gör att förskrivningar sker i ett pressat läge utan långsiktigt stöd.

Mot denna bakgrund föreslås att regeringen tillsätter en nationell översyn med särskilt fokus på:

• Hur barn och unga följs upp under och efter antidepressiv behandling
• Hur ofta läkemedelsbehandling omvärderas och dokumenteras
• Hur tillgången till icke-farmakologisk behandling såsom kbt, familjeterapi eller skolsamverkan ser ut
• Vilken roll primärvården, elevhälsan och bup spelar i behandlingskedjan
• Hur vården kan främja återgång till medicinfri tillvaro där det är möjligt

Detta är ett angeläget arbete för att skydda en sårbar grupp i samhället. En trygg och evidensbaserad vård för barn och unga med psykisk ohälsa kräver att vi tar ansvar för hur behandlingarna genomförs – och avslutas.

Johnny Svedin (SD)