Lagstiftningen som skapats för att minska risken för påtryckningar i olika former av personer i särskilt utsatt ställning såsom politiker ställer till det i vardagen i sådan utsträckning att det blir ett hinder till att engagera sig på vissa nivåer i exempelvis politiken. När du räknas som PEP blir det svårare och i vissa fall till och med omöjligt att starta något så enkelt som ett bankkonto i en nischbank. Där det för alla andra kunder är möjligt att göra en digital ansökan om ett helt vanligt sparkonto behövs helt plötsligt, på grund av din ställning som PEP, ett utskrivet stort antal formulär som för hand ska fyllas i, skrivas under och skickas till en separat adress i ett frankerat kuvert. Allt för att minska risken vilket istället ökar risken för att inte ens vilja ta fler politiska uppdrag då det i den grad försvårar och förhindrar det vardagliga livet. Så kan det inte ha varit tänkt att det skulle vara. Här behövs en översyn och möjliga förenklingar tas fram. Som särskilt engagerad i samhället och dess utveckling borde det snarare ges möjlighet till smidiga och smidigare lösningar istället för hinder och svåra tidsödande situationer som ingen annan behöver ställas inför. Att det dessutom inte bara gäller den som har exempelvis det politiska uppdraget utan hela dennes familj är så långt från rimligt vi kan komma. Det är nu hög tid att se över och hitta vägar till att förenkla och sluta ”döma” den som räknas som PEP till att inte ens kunna öppna ett vanligt sparkonto snabbt och smidigt.

Ann-Sofie Lifvenhage (M)