Förslag till riksdagsbeslut

En grundpelare i den svenska statsförvaltningen är offentlighetsprincipen. Insyn och öppenhet i den offentliga sektorn har varit centralt för låga nivåer av korruption och hög tillit till institutioner.

Sverige har dock fortfarande steg kvar att ta för att förbättra transparensen. Till skillnad från länder som Irland, Frankrike, Kanada och Tyskland har svenska folket ingen möjlighet att se vilka aktörer som försöker påverka våra folkvalda. I EU kan alla medborgare undersöka saken via unionens transparensregister, men i Sverige finns inget register alls. Istället är intresserade hänvisade till att begära ut och gå igenom mailtrådar.

Med ett lobbyregister hade alla intresserade parter – journalister, medborgare, forskare – kunnat se vilka intressegrupper som träffar våra folkvalda och vad sådana möten handlar om. Det hade i slutändan gynnat alla. I en demokrati är det naturligt att olika intressen, medborgare, företag, grupper och branscher försöker påverka folkvalda, men då är det också viktigt att detta sker öppet och där det är tydligt varifrån olika politiska förslag kommer.

Omfattande marknadsexperiment och privatiseringar av offentlig verksamhet som banat vägen för de vinster som stora koncerner idag gör på skattemedel inom skola och andra välfärdsverksamheter – och bevisligen nära relationer mellan enskilda politiker och partier, företag och lobbybranschen visar på behovet av att stärka den demokratiska insynen.

Den parlamentariska kommittén Ökad insyn i politiska processer (SOU 2025:52) har lagt fram ett förslag om att införa ett lobbyregister. I Sverige är öppenheten och insynen en hörnsten i vår demokrati. Låt oss ta nästa steg för att utveckla den och gå vidare med kommitténs förslag som en del i att stärka transparensen och den demokratiska kontrollen.

Linnéa Wickman (S)