Förslag till riksdagsbeslut

Högskola och universitet innebär utveckling, kunskap, möjligheter och tillväxt – för individen och för samhället. En utbyggd högskola med lika möjligheter för alla oavsett bakgrund eller var du bor i landet är centralt för ett jämlikt samhälle. Idag påverkar dock socioekonomisk och akademisk bakgrund alltför mycket vilka som söker sig till högre utbildning.

Universitetskanslersämbetet visade i år att 84 procent av unga med minst en forskarutbildad förälder hade påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Motsvarande siffra för unga där ingen förälder gått ut gymnasiet var 24 procent. Ofta har dessa skillnader förklarats med att personer med högutbildade föräldrar har bättre förkunskaper, men Universitetskanslersämbetet har kunnat visa att även när gymnasiebetyg kontrolleras så är sannolikheten större att bli antagen för den som har högutbildade föräldrar.

Det finns med andra ord ett tydligt samband mellan social bakgrund och benägenheten att söka till högre utbildning. Detta är inget nytt fenomen utan är en trend som funnits under lång tid, men det är ett problem som har fördjupats. Under och efter pandemin har utvecklingen gått åt fel håll. Det krävs ett ordentligt omtag för att mota denna sociala snedrekrytering.

Sverige är ett land där alla ska ha lika chans. Det ska självklart vara flit och slit som avgör vilka som söker sig till högre utbildning, inte föräldrarnas bakgrund. Då krävs åtgärder som tidigt jämnar ut barn- och ungas livschanser genom en kompensatorisk skola, men också insatser som påverkar sökbeteende, tillgång till högre utbildning och förutsättningar att studera.

Mot bakgrund av detta bör det ses över hur den sociala snedrekryteringen till högskola och universitet kan minska.

Linnéa Wickman (S)