Omställningen till ett mer hållbart samhälle är en prioriterad politisk fråga. Behovet av en lyckad omställning till förnybar energi är en ödesfråga för klimatet, och på sikt även för svensk konkurrenskraft.

Som ett industritungt, exportberoende land är Sveriges – och därmed Södermanlands utmaningar på många sätt större än andra länders. Tung industri medför betydande utsläpp. Samtidigt ger det Sverige möjligheter att bidra till faktisk förändring i världen. Om Sverige lyckas minimera utsläppen kan det vara ett föredöme för andra länder, samtidigt som svensk konkurrenskraft lyfts till frontlinjen.

Södermanland har ett tungt klimatavtryck genom den tunga industri som finns i länet. Glädjande är då den stora viljan hos industrin att bidra till omställningen. Tydligast exempel är det nu pågående arbetet på SSAB Oxelösund att ställa om till en klimat­neutral, världsledande stålproduktion.

Ingen stor förändring sker dock utan ansträngning. Den stora omställning som sker för både tung industri och ökad digitalisering ökar kraftigt elbehovet regionalt i Södermanland, och elbristen är snart ett faktum.

Ska staten och det offentliga bidra med sitt till omställningen handlar det dels om långsiktigt hållbara regelverk, men också om en välfungerande infrastruktur.

Dagens infrastruktur beträffande elförsörjning är bristfällig och behöver hanteras här och nu. Kapaciteten, inte minst beträffande effektuttag, behöver höjas för att möjliggöra nya etableringar och utbyggnad av elintensiva verksamheter i hela Mälardalsregionen. Ett arbete som behöver ske i nära samverkan med berörd befolkning och de aktörer som finns etablerade.

Ann-Sofie Lifvenhage (M)