Förslag till riksdagsbeslut

I Sverige har vi idag världens högsta arbetsgivaravgifter på 31,5 %. I vårt grannland Danmark är arbetsgivaravgiften endast 9 %. Det innebär att danska företag kan erbjuda högre löner än svenska och därmed lockar till sig kompetens, samt med samma budget anställa fler än vad ett motsvarande företag i Sverige kan.

Inom ekonomisk forskning finns det tydliga belägg för att låga arbetsgivaravgifter stimulerar företagande, stärker företagens ekonomi, höjer företagares och anställdas inkomster samt leder till att fler jobb skapas.

I de flesta länder går hela arbetsgivaravgiften oavkortat till sociala ersättningar. Sverige tillhör den tredjedel av de utvecklade ekonomierna där det genom arbetsgivar­avgiften finns en dold statlig skatt på arbete. Den del av arbetsgivaravgiften i Sverige som utgör en dold statlig skatt uppgår till hela 275 miljarder kronor årligen, jämfört med de 26 miljarder kronor som skatten hade uppgått till i det fall Sverige hade varit ett genomsnittligt OECD-land.

För att stärka Sveriges företagares möjligheter att konkurrera internationellt, att rekrytera spetskompetens, skapa och behålla arbetstillfällen är det uppenbart att arbets­givaravgiften måste normaliseras genom att denna indirekta skatt sänks eller helt avskaffas. 

Med en sänkning till 22 % för år 2026 som bas, föreslås en gradvis sänkning med tre procentenheter per år. Arbetsgivaravgiften för år 2027 blir då 19 % som i Finland, Lettland och Litauen. För år 2028 kommer arbetsgivaravgiften i Sverige ligga på 16 % som i Bulgarien och Rumänien och för år 2029 blir avgiften 13 %, precis som på Irland och i Slovenien. För år 2030 blir arbetsgivaravgiften i Sverige 10 %, dvs. samma storleks­ordning som Danmarks 9 %.

Denna åtgärd bör kraftigt stärka Sveriges företagare och därmed BNP, samt medföra fler arbetstillfällen och minska bidragsberoendet.

Elsa Widding (-)