Förslag till riksdagsbeslut

Enligt nuvarande lydelse av Zoonosförordningen (1999:660) är producenter av slaktkyckling och avelsdjur för sådan produktion undantagna från statlig ersättning vid utbrott av salmonella. Detta undantag skiljer sig från övriga djurslag inom svensk djurhållning som idag erhåller full ersättning och saknar dokumenterad samtida motivering.

Samtidigt har branschen genom branschorganisationen Svensk Fågel sedan många år tillbaka bedrivit ett omfattande frivilligt salmonellakontrollprogram som har medfört stora investeringar för de enskilda producenterna. Resultatet är tydligt – Sverige har i dag en av världens lägsta förekomster av salmonella inom fjäderfäproduktion. Den höga biosäkerheten har också resulterat i friska djur som därmed har resulterat i knappt någon behandling med antibiotika. För 2024 behandlades enbart 7 kycklingflockar av 3 621 (0,2%) med antibiotika som var anslutna till Svensk Fågel.

Trots den höga biosäkerheten kan salmonella inte helt förebyggas. Utbrott sker fortfarande i sällsynta fall, vilket leder till att djur måste avlivas, stall saneras, produktion stannar upp och intäkter uteblir. I avsaknad av statlig ersättning står dessa företag ensamma med hela kostnadsbördan, till skillnad från lantbrukare inom andra djurslag. Detta snedvrider konkurrensen inom EU, där andra medlemsländer, som Danmark, ersätter både genom nationella medel och medfinansiering från EU.

För att Sverige ska kunna ta del av EU:s zoonosersättningar krävs att staten står för sin andel (50 %), vilket inte är möjligt i dag på grund av det svenska undantaget. Följden blir att svenska kycklingbönder inte får någon ersättning alls vid utbrott.

Detta har blivit särskilt tydligt i samband med utbrott av salmonella och fågelinfluensa under 2023–2024, som lett till brist på daggamla kycklingar, störningar i slaktledet och stora ekonomiska förluster både för enskilda lantbrukare och för livsmedelsförsörjningen i stort. Den bristande försäkringstäckningen för uteblivna leveranser förvärrar situationen ytterligare.

Det är därför hög tid att likabehandling införs. Regeringen bör skyndsamt se över Zoonosförordningen och ändra den så att slaktkycklingproduktion och dess avel omfattas av statlig ersättning enligt samma principer som andra animalieproducenter i Sverige.

Av transparensskäl: Jag är vald ledamot av Sveriges riksdag från valkretsen Kalmar län. Vårt län står för 25 procent av landets totala kycklingproduktion och har stor betydelse för Sveriges livsmedelsförsörjning. Kalmar län har även en stor andel av Sveriges äggproduktion. Denna motion har tillkommit efter besök hos Stjärnamo Kyckling och Bankebergs gård i Mönsterås kommun, Kalmar län, som också har sänt underlag till mig till denna motion som jag har använt mig av.

Laila Naraghi (S)