Förslag till riksdagsbeslut

Klimatförändringarna är vår tids största globala utmaning. Sverige har genom klimatlagen och internationella avtal förbundit sig att bidra till att minska utsläppen och värna kommande generationers livsmiljö. För att dessa åtaganden ska bli verkningsfulla krävs att klimathänsyn inte betraktas som en särskild politik, utan som en dimension som genomsyrar alla samhällsområden.

I riksdagens arbete hanteras varje år en stor mängd lagförslag och andra beslut med potentiella konsekvenser för klimatet. Det kan gälla allt från transportpolitik till bostadsbyggande, energifrågor och jordbruk. Trots detta saknas i dag en enhetlig praxis som säkerställer att klimatpåverkan alltid prövas och redovisas i beredningen. I vissa betänkanden uppmärksammas frågan utförligt, i andra lämnas den helt därhän.

En mer systematisk hantering skulle bidra till att klimathänsyn blir en integrerad del av riksdagens beslutsfattande. På samma sätt som jämställdhets- eller barnkonsekvensperspektiv kan tydliggöras i beredningen, bör klimatkonsekvenser alltid vägas in. Det skulle skapa större transparens och ge ledamöterna bättre underlag för att förstå hur olika beslut påverkar Sveriges förmåga att nå klimatmålen.

Att tydliggöra klimatperspektivet i utskottens betänkanden skulle också bidra till en mer enhetlig praxis mellan olika politikområden. Det gör det svårare för klimatfrågorna att trängas undan i beslutsprocessen och markerar att riksdagen tar sitt ansvar för att klimatomställningen inte bara är en regeringsfråga, utan en angelägenhet för hela det demokratiska systemet.

Genom att stärka klimatkonsekvensanalyserna i riksdagens arbete kan vi skapa långsiktighet, ge bättre beslutsunderlag och visa att varje beslut räknas. Det är ett sätt att leva upp till vårt ansvar inför framtida generationer och till våra internationella åtaganden.

Aylin Nouri (S)