Förslag till riksdagsbeslut

Mäns våld mot kvinnor är en av våra största jämställdhetsutmaningar. Det tar sig många uttryck – fysiskt, psykiskt, sexuellt – men också i form av ekonomisk kontroll och utsatthet. Det ekonomiska våldet är ofta mindre synligt, men lika förödande för den som drabbas.

Ekonomiskt våld kan innebära att en kvinna nekas tillgång till sina egna inkomster, hindras från att arbeta, skuldsätts utan samtycke eller på olika sätt berövas möjligheten att fatta självständiga ekonomiska beslut. Detta skapar en stark beroendeställning till förövaren och gör det svårt att lämna relationen. Många kvinnor vittnar om hur ekonomiska hinder tvingar dem att stanna kvar i destruktiva förhållanden, även när de utsätts för fysiskt eller psykiskt våld.

Konsekvenserna är långvariga. Ekonomiskt våld kan resultera i skuldsättning, förstörd kreditvärdighet och ett livslångt utanförskap från arbetsmarknaden. Barn som växer upp i familjer där ekonomiskt våld förekommer påverkas också – de möter bristande resurser, oro och en vardag där tryggheten undergrävs.

Trots att det ekonomiska våldet är en realitet för många kvinnor är kunskapen inom rättsväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården fortfarande begränsad. Det riskerar att göra att utsatta kvinnor inte får det stöd och skydd de behöver.

Att utveckla arbetet mot ekonomiskt våld är därför en central del av jämställdhetspolitiken. Det handlar om att synliggöra problemet, höja kunskapsnivån och integrera arbetet mot ekonomisk kontroll i det bredare arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Genom att erkänna ekonomiskt våld som en del av våldsproblematiken kan fler kvinnor ges möjlighet att leva fria, självständiga liv – utan att ekonomin används som ett vapen mot dem.

Aylin Nouri (S)