Förslag till riksdagsbeslut

Barnfattigdom är en av de mest akuta och orättvisa formerna av ojämlikhet. Den innebär inte bara att barn saknar materiella resurser, utan också att de får sämre förutsättningar i livet. Barn som växer upp i fattigdom riskerar sämre hälsa, svagare skolresultat och begränsade möjligheter på arbetsmarknaden. Detta skapar en ojämlikhet som går i arv från generation till generation och underminerar den sociala rörligheten.

Sverige är ett av världens rikaste länder. Att barn fortfarande växer upp i fattigdom här är ett misslyckande som vi inte kan acceptera. Trots upprepade diskussioner och en rad olika åtgärder saknas i dag en tydlig nationell strategi för att avskaffa barnfattigdomen. Avsaknaden av en sådan gör att arbetet riskerar att bli fragmenterat och att frågan inte får den prioritet den förtjänar.

Genom att införa en nationell strategi mot barnfattigdom markerar vi att barns rättigheter står i centrum. Det skulle ge arbetet en tydlig inriktning och göra det möjligt att systematiskt följa utvecklingen över tid. En strategi kan också bidra till ökad transparens, då regeringen skulle behöva redovisa utvecklingen och vilka åtgärder som vidtas. På så sätt kan vi se till att insatserna gör skillnad och att ansvaret inte försvinner i mängden av politiska frågor.

Barnfattigdomen är inte bara en fråga om ekonomi, utan om demokrati och mänskliga rättigheter. Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till skälig levnadsstandard, utbildning och utveckling. Att avskaffa barnfattigdomen är därför en central del av vårt ansvar som samhälle. Alla barn ska ha möjlighet att växa upp i trygghet och med framtidstro.

Aylin Nouri (S)