Förslag till riksdagsbeslut

 

Utvecklingen i Libanon har gått in i ett nytt skede efter Hizbollahs försvagning. Rörelsens förluster skapar en öppning för att åter stärka den libanesiska staten, men landets djupa kris kvarstår. Ekonomin är fortfarande i fritt fall och de politiska reformerna går långsamt. EU har beslutat om omfattande stöd, men det är avgörande att dessa resurser villkoras med reformer som stärker rättsstat och institutioner samt återställer statens kontroll över landets territorium. Vi tre undertecknare besökte Libanon i maj 2025 och kunde med egna ögon bevittna utvecklingen i landet samt ta del av de utmaningar som både libanesiska myndigheter och syriska flyktingar står inför.

 

Den syriska flyktingbefolkningen utgör en av de största och mest känsliga frågorna. Hundratusentals människor har under lång tid fastnat i ett slags limbo i Libanon, ofta i stor utsatthet. I dag skapas incitament för att stanna, eftersom FN:s stödprogram är förlagda till Libanon. Däremot saknas en struktur där resurser i stället riktas till återvändare i Syrien. Resultatet blir att människor tvekar att återvända – inte nödvändigtvis av brist på vilja, utan på grund av ekonomisk och social osäkerhet om vad som väntar på andra sidan gränsen.

 

Sverige bör därför driva på inom EU för en omläggning: mindre resurser ska riktas till långvarigt stöd i Libanon, och en större del ska flyttas till syriskt territorium. Finansiering bör användas för att bygga upp grundläggande försörjningsmöjligheter i de områden dit människor återvänder. Det kan handla om stöd till bostäder, skolor, vård, småföretagande och civil registrering. Först då blir återvändande ett realistiskt alternativ.

 

För att detta ska fungera måste resurserna kopplas till villkor om säkerhet och grundläggande rättigheter i Syrien. Det innebär att återvändare ska skyddas från godtyckliga frihetsberövanden och tvångsvärvning, samt ges tillgång till civil dokumentation och äganderätt. Oberoende aktörer måste följa upp att dessa villkor respekteras, och finansiering bör utgå i takt med att resultat kan bekräftas.

 

En sådan omläggning skulle både minska pressen på Libanon och ge flyktingarna en reell chans till en ny start i sitt hemland. Samtidigt måste Sverige och EU stå fast vid principen att återvändande ska ske i enlighet med internationell rätt och på ett sätt som ger trygghet och värdighet. På detta sätt kan vi bidra till att bryta det utdragna limbo som i dag präglar situationen för syriska flyktingar i Libanon.

Magnus Berntsson (KD)
Yusuf Aydin (KD)	Magnus Jacobsson (KD)