Förslag till riksdagsbeslut

Enligt Statens geotekniska institut (SGI) finns 17 procent av Sveriges mest skredkänsliga områden i Västra Götaland, där Bohuslän och Dalsland är särskilt utsatta. Lerjordar i kombination med ökande nederbördsmängder skapar stora risker för både människor, bostäder och samhällsviktig infrastruktur. Detta har tydligt visat sig längs Västsveriges, och Norges, stora pulsåder E6, i stora förödande skred både i Munkedal och i Stenungssund.

Kommunerna i dessa områden har ofta begränsade resurser för förebyggande arbete. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) betonar att det krävs statlig samordning och stöd för att stärka det förebyggande arbetet och krisberedskapen.

För att förebygga olyckor, skydda liv och viktiga samhällsfunktioner samt minska framtida kostnader krävs långsiktiga och effektiva åtgärder. Staten behöver här ta ett ansvar som kommunerna inte ensamma kan bära. Förebyggande åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma eftersom kostnaden för att åtgärda ett inträffat skred ofta vida överstiger kostnaden för att förebygga dem.

Med skredförebyggande åtgärder, skredsäkrande projekt, kan vi stärka tryggheten och säkerheten i Bohuslän och Dalsland och samtidigt bidra till ett mer motståndskraftigt och hållbart samhälle. Förslagsvis kan regeringen utreda och införa ett riktat statligt stöd till kommuner i högriskområden för geotekniska undersökningar, erosionsskydd och förstärkning av utsatta områden

Med tanke på klimatförändringar kan det vara en god idé att staten kan skapa en nationell klimatanpassningsfond med särskilt fokus på skredrisk och erosion, där kommuner kan söka medel för förebyggande åtgärder,

Med tanke på de enorma samhällskostnader som skred av den magnituden vi sett längs E6 bör regeringen se över möjligheten att ge Statens geotekniska institut (SGI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att ta fram en särskild strategi för skredriskhantering i Västra Götaland, med fokus på Bohuslän och Dalsland, I linje med den strategin bör man inrätta ett nationellt kunskapscentrum för skredförebyggande arbete, där kommuner, akademi och näringsliv kan samverka och dela erfarenheter,

Då problemen med skred inte kommer att avta kan det vara en samhällekonomisk vinning i att se över plan- och bygglagen i syfte att underlätta striktare regler och snabbare processer vid byggnation i riskområden, Staten bör kunna stödja kommunala riskanalyser genom att stärka resurser och vägledning i översiktsplaneringen, och även

förstärka länsstyrelsens roll i samordningen av risk- och krisberedskap i Västra Götaland.

Men allt ansvar kan inte ligga på det allmänna, därför bör regeringen utreda att införa incitament för markägare, exempelvis skattelättnader, för att genomföra förebyggande åtgärder. Avslutningsvis behöver vi lära av vad naturen utsätter oss för och hur vi påverkar den, och det finns stor nytta i att satsa på forskning och innovation kring kostnadseffektiva metoder för att minska skredrisker. Ett sådant forskningscenter kan med fördel lokaliseras till Fyrbodal.

 

 

Ann-Sofie Alm (M)