Förslag till riksdagsbeslut

Hälften av Sveriges BNP skapas i Stockholm-Mälarregionen. När regeringen nu väljer att sätta fokus på arbetspendling och godstransporter i utvecklingen av transportinfrastrukturen krävs satsningar som stärker motståndskraften i Stockholm–Mälarregionen – ett område med omfattande pendeltrafik och betydande godstransporter.

De återkommande störningarna och förseningarna i tågtrafiken understryker behovet av en mer driftsäker infrastruktur och utökad kapacitet. Detta är särskilt avgörande i Stockholm–Mälarregionen, där åtta av tio tåg i landet har sin start- eller slutpunkt. Varje dag pendlar omkring 850 000 personer över kommungränserna, många längs stråken Uppsala–Stockholm, Stockholm–Nyköping och vidare söderut. Ett avbrott i järnvägstrafiken mellan till exempel Västerås–Stockholm, Eskilstuna–Stockholm, Katrineholm-Stockholm eller Uppsala–Stockholm drabbar inte bara dem som ska till arbete eller skola över länsgränserna, utan kan även orsaka förseningar som sprider sig till övriga delar av landet. För godstrafiken gäller motsvarande risker vid viktiga godsnoder som Hallsberg, Rosersberg och Eskilstuna kombiterminal.

Att prioritera arbetspendlingen och godstransporterna är positivt. Men för att nå den fulla potentialen i investeringarna är det nödvändigt att se till helheten i de storregionala och i stor utsträckning nationella transportstråken, inklusive den anslutande infrastrukturen med vägar som kompletterar systemet och möjliggör hela resan.

I Stockholm-Mälarregionen finns en stark och långsiktig samsyn mellan länen i Mälardalsrådet om vilka infrastruktursatsningar som behöver prioriteras och komma till stånd. När Regeringen ska fatta beslut om den nationella transportinfrastrukturplanen nästa år måste stor vikt läggas vid Stockholm-Mälarregionens perspektiv.

Caroline Helmersson Olsson (S)
Fredrik Olovsson (S)	Hans Ekström (S)
Sofia Skönnbrink (S)