Förslag till riksdagsbeslut

Klimakteriet är en naturlig del av kvinnors liv, men kan påverka en människa under flera år. Enligt Socialstyrelsen har sju av tio kvinnor i åldern 47-56 år värmevallningar, svettningar och torra slemhinnor, men även sömnproblem, trötthet och irritabilitet är vanliga.

  Klimakteriet är inte bara en hälsoutmaning för individen, utan är också viktigt ur ett arbetsgivarperspektiv. Besvären kan ha stor inverkan på mående och arbetsförmåga, men ändå är klimakteriet ett tabubelagt ämne på många arbetsplatser. Bristen på kunskap och stöd på arbetsplatser kan leda till sjukskrivning och utbrändhet, vilket belastar både individ och samhälle. Kvinnor kan också få alltför sen kontakt med vård och missa värdefull kunskap om hur blodtrycksförhöjning och riskabel förlust av benmassa kan undvikas.

 

 Det finns ett uppenbart behov av kunskap hos chefer och anställda för att klimakteriesäkra arbetsplatser. Partille kommun har genomfört en friskvårdssatsning med fokus på klimakteriet som lett till minskad sjukfrånvaro, högre produktivitet och ekonomiska besparingar. Liknande initiativ från Apoteket Hjärtat visar på vikten av utbildning och anpassningar. Uppsala är nu i startgroparna efter ett initiativ från Liberalerna. Samtidigt är de flesta arbetsplatser fortfarande omedvetna eller ser bort.

  Ansvaret för ett hälsotillstånd som i sig inte är en sjukdom kan inte vara ett rent sjukvårdsansvar. Arbetsgivare är skyldiga att arbeta systematiskt när det gäller arbetsmiljö och riskminimering. Deras ansvar är redan idag tydligt när det gäller hälsofrågor som stress, missbruk, olycksfall, psykisk belastning och annat förebyggande av ohälsa. Nu är det dags att kvinnor får det stöd de behöver under klimakteriet från arbetsgivaren. Det främjar en hälsosam arbetsmiljö och kan förhindra sjukskrivningar.  

 

Lina Nordquist (L)

Helena Gellerman (L)