Förslag till riksdagsbeslut

Tandvården i Sverige finansieras idag genom en kombination av statliga bidrag via Försäkringskassan och regionfinansierad tandvård. Försäkringskassan hanterar högkostnadsskyddet, det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) och det särskilda tandvårdsbidraget (STB), medan regionerna ansvarar för viss nödvändig tandvård, tandvård som led i sjukdomsbehandling, samt tandvård för vissa patientgrupper. Trots detta är tillgången till tandvård fortfarande ojämlik, och många patienter väljer att avstå från behandling på grund av ekonomiska skäl.

 Tandvården behandlas idag som en separat del av vården, trots att tandhälsan har en direkt koppling till allmänhälsan. Studier har visat att bristande tandhälsa kan leda till allvarliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabeteskomplikationer. Att inte inkludera tandvården i hälso- och sjukvårdssystemet skapar oacceptabla skillnader i vårdmöjligheter mellan olika samhällsgrupper.

  Enligt utredningen "Tiotandvård" (SOU 2024:70) uppskattas kostnaden för en reform där tandvården inkluderas i hälso- och sjukvården uppgå till mellan 7,7 och 9,9 miljarder kronor per år. Samtidigt uppgick de totala utbetalningarna för tandvårdsersättning via Försäkringskassan under 2023 till 7,3 miljarder kronor, och enbart Region Stockholm betalade ut drygt 313 miljoner kronor. Då detta endast avser en av Sveriges 21 regioner, är den totala nationella utgiften för tandvård betydligt högre. Att införa en reform där tandvården blir en del av hälso- och sjukvården skulle innebära en förväntad ökning av statens utgifter, men samtidigt förbättra folkhälsan och minska de långsiktiga samhällskostnaderna för sjukdomsbehandling.

 Den nya tandvårdsreformen, vars första etapp planeras träda i kraft den 1 januari 2026 syftar till att göra tandvård mer jämlik och ekonomiskt tillgänglig, särskilt för äldre.

 Detta är ett steg i rätt riktning, innebär ett stöd som baseras på patientens ålder att personer nära åldersgränsen, men som ännu inte uppnått den, kan välja att avstå från tandvård. Detta kan leda till att deras tandhälsa försämras, vilket gör att deras behov av tandvård ökar när de väl når rätt ålder. Det är därför viktigt att vi inte bara ser till att stärka stödet för de äldre, utan också överväger hur systemet kan anpassas för att minska de negativa effekterna för de som inte nått åldersgränsen ännu. Detta kan i sin tur bidra till att förebygga kostsamma och mer omfattande behandlingar längre fram. Det är därför viktigt att regeringen jobbar för ett system där tandvården är en integrerad del av sjukvården och omfattas av samma högkostnadsskydd.

 

Anders Ekegren (L)