Förslag till riksdagsbeslut

I delar av Sveriges utbildningsväsende uppstår dagligen konflikter mellan religion, och då specifikt religionen islam, och det sekulära samhället. Många gånger sker en anpassning till religionen islam. Exempel på detta är när flera muslimska elever i Malmö 2021, under den muslimska fastan, ansåg att det var kränkande att de ”tvingades” titta på när klasskompisarna åt lunch. Politikerna i Malmö stads grundskolenämnd beslutade då att ta fram en ”gemensam riktlinje till samtliga skolor gällande rutiner för barn som fastar”. Detta gjorde politikerna trots att grundskoleförvaltningen hade skrivit en tydlig kommentar där de ansåg att sådana riktlinjer inte behövdes då det fanns befintliga rutiner i enlighet med skollagen och diskrimineringslagen för det fall någon skulle känna sig utsatt.

 Andra exempel på hur utbildningsväsendet anpassar sig till islam är när förskolor i utsatta områden implementerar slöjtvång. När Göteborgs-Posten 2018 ringde runt till 40 kommunala förskolor i utsatta områden i Göteborg, Stockholm och Malmö och frågade om de kunde tänka sig att aktivt kontrollera att barn bär slöja och tvinga på barn slöja mot deras vilja svarade fler än sex av tio förskolor ja.

 I en rapport som Malmös förskoleförvaltning publicerade 2021 (Hedersrelaterad problematik i Malmö stads förskolor – erfarenheter och behov av stöd), där samtal hade förts med 18 arbetslag i kommunala förskolor i Malmö, framkommer det bland annat att begreppen ”halal” och ”haram” har blivit ett normaliserat språkbruk, även bland barn som har svenska som modersmål, och som inte själva är muslimer. Det framkommer att det finns barn i förskolor som är rädda för att äta griskött för det är ”haram”. Det finns barn som hånar andra som äter griskött. Vissa barn säger att de inte kan leka med dem som äter griskött, och barn som äter fläsk blir retade. I rapporten kan man läsa: ”För en del barn är det också, säger de, haram att vara med vid fester och högtider som lucia, jul, påsk. De får inte sjunga julsånger eller följa med till kyrkan.”

 I samma rapport menar arbetslagen att förhållningen till den muslimska slöjan är ett dilemma då barnen i vissa fall inte vill bära den medan föräldrarna har bestämt att barnen ska bära slöja. 

Sydsvenskan rapporterade den 22 april 2025 att var fjärde grundskoleelev i Malmö var ledig eller borta under den islamiska högtiden eid al-fitr. En fjärdedel av dem skolkade. Denna frånvaro från skolan vid muslimska högtider är återkommande. Högst är frånvaron i invandrartäta områden. Av Malmös 33 950 elever var 9 034 borta hela dagen den 31 mars. I jämförelse brukar omkring åtta procent av eleverna i Malmö vara borta en vanlig skoldag på grund av sjukdom eller andra anledningar. I skolorna i Rosengård, där det bor många muslimer, var frånvaron högre än 60 procent.

 Exemplen ovan är några av de alltför många situationer i det svenska utbildnings-väsendet där religionen påverkar skolans verksamhet och det sker i praktiken en islamisering av skolans verksamhet. Man måste ha i åtanke att dessa exempel är de fall som fått medial uppmärksamhet eller uppmärksamhet från forskare som dokumenterat fallen. Det finns många fler liknande fall som kommer förbli dolda eftersom personalen kan känna att det är obekvämt att tala om detta öppet i ett debattklimat där all kritik mot islam stämplas som ”islamofobi”. 

 Bortsett från att islams ökande inflytande i skolan underminerar skolans värdegrund så är det inte önskvärt och ligger inte i barnens, personalens eller samhällets intresse att islam får ett större inflytande i svenska skolor. Ofta är lärare, skolledare och även skolnämnder inte förberedda för att hantera dessa situationer och behöver vägledning i frågan. Här borde Skolverket få ett uppdrag från regeringen att både kartlägga islamiseringen i det svenska utbildningsväsendet och ta fram förslag på allmänna råd för att motverka islamiseringen i skolorna.

 

Nima Gholam Ali Pour (SD)