Förslag till riksdagsbeslut

Språket är nyckeln till integration och deltagande i det svenska samhället, men dagens SFI-utbildning har under lång tid haft brister som fördröjer etableringen på arbetsmarknaden. Genomströmningen är låg, undervisningen är ofta alltför generell och det saknas tydliga kopplingar mellan språkutbildning och yrkesliv. Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 tydligt signalerat vikten av skärpta krav i SFI, arbetsmarknadsanpassad utbildning och insatser som underlättar nyanländas etablering i arbete. För att dessa satsningar ska få maximal effekt behövs konkreta och målinriktade åtgärder. Utvecklingen av branschspecifika SFI-program är en sådan åtgärd.

 

Genom att kombinera språkundervisning med yrkesorientering och yrkespraktik kan utbildningen bli mer relevant och motiverande, samtidigt som deltagarna snabbare får den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. Anpassning efter deltagarnas tidigare erfarenheter och lokala arbetslivsbehov ökar chanserna för framgångsrik integration och skapar tydliga vägar till arbete.

 

För att ytterligare underlätta etableringen bör programmen erbjuda flexibla studieformer, såsom distanskurser och digitala lösningar, som möjliggör att arbete och studier kan kombineras på ett hållbart sätt. För att säkerställa kvaliteten i utbildningen bör en branschgemensam kontrollfunktion inrättas. Funktionen ska följa upp att programmen håller hög standard, främja samverkan mellan aktörer och snabbt kunna åtgärda brister i utbildningarna.

 

Branschspecifika SFI-program är därmed ett konstruktivt och konkret komplement till regeringens satsningar i budgeten för 2026. De stärker integrationen, underlättar etableringen på arbetsmarknaden och ger nyanlända bättre möjligheter att bidra till och delta i det svenska samhället. Genom att göra språkutbildningen relevant, flexibel och kvalitetssäkrad kan Sverige ta ett avgörande steg mot en mer effektiv och hållbar integration.

 

Lili André (KD)