Förslag till riksdagsbeslut

Hoten mot myndigheter och offentligt anställda ökar. Det handlar om grova hot mot socialsekreterare, ambulans- och brandpersonal som angrips vid utryckningar, sjukvårds­personal som hotas då skadade kriminella kommer till sjukvården och handläggare i olika funktioner i kommunerna som utsätts. Vi kan och får aldrig acceptera detta. De som drabbas behöver skydd och stöd. Det är i förlängningen ett angrepp på det demokratiska samhället. Samhället måste se till att skyddet för dessa yrkesgrupper är starkt.

Det förekommer att personal ansökt om skyddade personuppgifter eller sekretessmarkering i folkbokföringen men fått nej från Skatteverket. Andra har lyft problem med att kriminella lätt kommer åt personliga uppgifter som kan användas som hot mot deras person och familj. Många poliser framför att deras personliga uppgifter behöver ett starkare skydd. Vi måste göra allt vi kan för att skydda hotade, som dessutom bara gör sitt jobb för oss och för ett bättre samhälle.

År 2022 infördes ett nytt brott sabotage mot blåljusverksamhet som handlar om att angrepp mot polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård måste straffas. En sådan gärning drabbar den som utsätts för angreppet eller hoten men kan också inne­bära att insatser för samhället hindras eller försvåras. Den som gör sig skyldig till det här brottet kan få upp till livstids fängelse. Det är viktiga och tydliga signaler från samhället. Regeringen gav också en utredare i uppdrag att ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan se ut. Därutöver genomförde den S‑ledda regeringen flera lagstiftningsåtgärder som innebär skärpta straff för våld, hot och trakasserier samt för att skydda den personliga integriteten.

Vid myndighetsutövning är utgångspunkten att den enskilde ska veta vem som fattar besluten. Men för att skydda anställda från hot och hat måste vissa uppgifter ändå kunna skyddas. Därför behöver medarbetarskyddet stärkas. Det skulle kunna innebära att skydda privata uppgifter som adress eller annat som kan användas. Hotade och förföljda personer kan idag under vissa förhållanden få sina uppgifter skyddade i folkbokföringen, men möj­ligheterna är alltför begränsade och svåra att få.

Offentliganställda har i stor utsträckning tjänstekort. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har vidtagit åtgärder för att de vanligast förekommande tjänstekorten inte längre behöver innehålla uppgift om innehavarens fullständiga namn eller person­nummer. Men möjligheterna att få sina uppgifter skyddade är trots allt inte tillräckliga. Ytterligare insatser behövs för att stärka skyddet för de som hotas på sin arbetsplats. Medarbetarskyddet behöver utsträckas även till socialtjänstarbetare och andra utsatta yrkesgrupper som arbetar med personer i kriminella miljöer.

Eva Lindh (S)
Mattias Ottosson (S)	Johan Andersson (S)
Johan Löfstrand (S)