Förslag till riksdagsbeslut

De kristna palestinierna utgör en av världens äldsta kristna befolkningar. I generation efter generation har de levt i det heliga landet, vårdat sina kyrkor och församlingar och fört vidare den tradition som går tillbaka till Jesu första efterföljare. De är alltså de som är riktigt Jesu och kristendomens ättlingar, och mänskligheten borde vara rädda om och värna deras existens.

Deras närvaro i Palestina och Israel har en avgörande historisk och kulturell betydelse. De bär på ett arv som inte bara angår dem själva utan hela den kristna traditionen världen över. Att denna befolkning riskerar att minska eller helt försvinna vore en förlust inte bara för regionens mångfald utan för hela mänskligheten.

I dag lever kristna palestinier under svåra förhållanden. De utgör cirka två procent av befolkningen på Västbanken, färre än tusen i Gaza, och omkring 120 000 i Israel. Deras antal har minskat kraftigt under de senaste decennierna, i takt med migration och svårigheter att försörja sig. Situationen förvärras av ockupationen, politiska restriktioner, blockader, ekonomiska pålagor och våld.

På Västbanken möter de samma hinder som andra palestinier: kontrollposter, bosättarvåld och markkonfiskeringar. I Jerusalem begränsas deras tillgång till heliga platser och kyrkliga processioner genom hårda säkerhetskontroller. Kyrkor och kloster har utsatts för administrativa pålagor och rättsliga processer som underminerar deras ställning.

I Gaza är situationen än mer akut. Kristna kyrkor har blivit tillflyktsorter för internflyktingar, men även dessa har utsatts för beskjutning. 2023 träffades byggnader intill den grekisk-ortodoxa S:t Porfyrios-kyrkan av bomber, vilket dödade civila som sökt skydd där. Samma år dödades två kvinnor, mor och dotter, på kyrkogården till Holy Family-kyrkan. Sådana händelser understryker hur även civila och heliga platser drabbas i konflikten.

Trots sin lilla numerär har de kristna samhällena en stor betydelse för det sociala livet. Genom skolor, sjukhus, kulturverksamhet och välfärdsarbete bidrar de till hela det palestinska samhället, oavsett religion. Att förlora dessa institutioner skulle vara ett hårt slag mot både lokalbefolkning och internationellt kulturarv.

Många kristna palestinier väljer emigration, inte för att de vill lämna, utan för att framtidsutsikterna är alltför begränsade. Det innebär att kyrkor töms, skolor stängs och lokalsamhällen försvagas. Om denna utveckling fortsätter riskerar den kristna närvaron i Jesu eget land att reduceras till en symbolisk minoritet utan livskraft.

Det är därför nödvändigt att Sverige, i dialog med internationella partners, verkar för konkreta åtgärder som skyddar och stärker de kristna palestiniernas möjligheter att leva och verka i sina hemländer. Det handlar om att uppmärksamma deras rättigheter i internationella fora, verka för tillgång till heliga platser, motverka diskriminerande lagar och praktiker samt stödja deras kyrkor och institutioner. Särskilda bistånds- och kulturprogram bör utvecklas för att bevara deras samhällen, historia och kulturarv.

Att värna de kristna palestinierna är inte enbart en fråga om religionsfrihet. Det är också en demokratifråga, en fråga om mänskliga rättigheter och om att bevara en unik del av världens historia. Sverige har möjlighet och ansvar att lyfta denna fråga och bidra till att de kristna palestinierna kan fortsätta vara en levande del av det heliga landets framtid.

 

Jamal El-Haj (-)