Förslag till riksdagsbeslut

Terrorism är en av vår tids mest allvarliga säkerhetshot. Den har varken hemort eller nationalitet och kan drivas av skilda ideologier, religiösa föreställningar, politiska övertygelser eller sociala konflikter. Gemensamt är att terrorismen syftar till att sprida skräck, undergräva våra demokratiska institutioner och hota människors frihet.

Sverige är inte undantaget från denna verklighet. Terrordåd har redan inträffat på svensk mark och flera försök har stoppats tack vare säkerhetstjänsternas arbete. Den globala utvecklingen visar dessutom att finansiering av terrorism sker genom komplexa internationella nätverk där penningtvätt, organiserad brottslighet och illegala överföringar samverkar. Att slå mot terrorismens ekonomiska bas är därför en avgörande del av kampen.

 

I dag bedrivs ett viktigt arbete i Sverige och inom EU för att stoppa terrorismen, men flera utmaningar kvarstår. Dels behövs ett ännu mer systematiskt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, banker och civilsamhälle. Dels krävs fördjupade internationella åtgärder, då många penningflöden sker över gränser.

Utöver dessa hot måste Sverige också granska noga hur främmande makt och andra aktörer kan använda desinformation och falska narrativ för att undergräva vårt samhälle. Genom att sprida felaktig information kan man försöka sänka trovärdigheten för en organisation, enskilda individer eller hela samhällsstrukturer. Syftet kan vara att skapa misstro, splittring och skada aktörer som arbetar för demokrati och säkerhet. Detta är en metod som i många fall samspelar med terrorismens mål: att destabilisera samhällen och försvaga tilliten till staten.

Ett ensidigt fokus på repressiva åtgärder riskerar dessutom att skapa misstro och utsatthet, vilket kan underlätta radikalisering. Därför är det avgörande att förebyggande insatser går hand i hand med säkerhetsarbetet. Utbildning, sociala insatser och riktat stöd till grupper i riskzon måste ses som en integrerad del av Sveriges strategi mot terrorism och påverkansoperationer.

 

För att effektivt möta hotet från terrorism och dess finansiering krävs en samlad strategi. Sverige bör därför stärka arbetet mot terrorismens ekonomiska bas genom att utveckla samverkan mellan Finanspolisen, banker och internationella aktörer. Det är nödvändigt att införa tydligare krav på transparens i det finansiella systemet och att öka spårbarheten vid penningöverföringar. På så sätt kan illegala transaktioner snabbare upptäckas och stoppas. Samtidigt bör Sverige intensifiera sitt engagemang i internationella forum, såsom Financial Action Task Force, för att bidra till en starkare global kamp mot finansiering av terrorism.

Den svenska strategin måste också bygga på ett fördjupat internationellt samarbete. Informationsutbytet mellan Sverige, EU, Interpol och andra relevanta aktörer behöver utvecklas för att terrorplaner ska kunna identifieras i tid och förebyggas. Ett starkt underrättelsesamarbete är avgörande för att Sverige ska kunna stå emot internationella hot.

En växande utmaning är hur främmande makt och andra aktörer använder desinformation och påverkansoperationer för att underminera tilliten till demokratiska institutioner och aktörer i Sverige. Genom att sprida falska narrativ kan trovärdigheten för organisationer och individer skadas med syftet att destabilisera samhället. Därför måste Sverige stärka myndigheternas förmåga att upptäcka, analysera och bemöta sådana angrepp. Nationella riktlinjer bör tas fram för att snabbt kunna identifiera och hantera falsk information, samtidigt som medie- och informationskunnighet byggs upp i skolor och civilsamhälle för att öka den långsiktiga motståndskraften mot desinformation.

Utöver detta är det viktigt att utveckla de förebyggande insatserna mot radikalisering på hemmaplan. Skolor, socialtjänst och civilsamhälle måste ges bättre verktyg för att identifiera riskmiljöer och arbeta långsiktigt för att minska rekryteringen till extremistiska rörelser. Det bör även utvecklas särskilda program för personer som vill lämna extremistmiljöer, liksom satsningar på digital kompetens för att förhindra att extremistisk propaganda får fäste online.

Alla åtgärder mot terrorism och påverkansoperationer måste ske på ett rättssäkert sätt och med full respekt för demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Det är centralt att riksdagen ges möjlighet att utöva en stark kontroll över nya lagförslag på området för att säkerställa att rättsstaten inte urholkas. Samtidigt bör stödet till de människor som drabbas av terrorism stärkas, bland annat genom långsiktigt psykologiskt och rättsligt stöd. Även samhällsresiliensen behöver byggas ut genom satsningar på utbildning, beredskap och krishantering, så att Sverige bättre kan stå emot framtida hot.

 

 

Jamal El-Haj (-)