Förslag till riksdagsbeslut

Den svenska spellagstiftning som infördes 2019 innebar omfattande förändringar för spelmarknaden. En av de mest påtagliga effekterna för det lokala föreningslivet har visat sig vara det omsättningstak som infördes för kommunala lotterier. Enligt den nya lagen får lotterier som inte innehar nationell licens omsätta maximalt 33 och 1/3 prisbasbelopp – motsvarande cirka 1,9 miljoner kronor – under en femårsperiod.

För mindre föreningar som arrangerar större lotterier innebär detta tak att de måste ansöka om licens hos Spelinspektionen när gränsen nås. Denna licensprocess medför inte bara betydande kostnader, utan även en omfattande administrativ börda. Det har i sin tur drabbat flera föreningar hårt, bland annat en fotbollsklubb och en motorklubb i Tidaholms kommun, där lotterier tidigare varit en avgörande inkomstkälla.

I många mindre samhällen äger föreningar sina egna anläggningar och står själva för drift och underhåll. Intäkter från lotterier är därför ofta helt nödvändiga för att kunna hålla nere kostnaderna, inte minst för barn- och ungdomsverksamhet. Även om det rent formellt finns möjlighet att söka nationell licens, är det i praktiken svårt för små föreningar att bära de ekonomiska och administrativa kostnaderna – särskilt då verksamheten till stor del drivs av ideella krafter.

När spellagen reviderades fanns det goda skäl att reformera marknaden. Men i efterhand har det blivit tydligt att konsekvenserna för det ideella föreningslivet blivit oproportionerligt stora. Ett möjligt sätt att mildra dessa negativa effekter vore att höja det nuvarande omsättningstaket. En sådan justering skulle göra stor skillnad för många föreningar runtom i landet – inte minst de i exempelvis Tidaholm.

Erik Ezelius (S)